Livet

En kväll på Ölands nordvästra sida

Kväll på Ölands nordvästra sida

Jag tycker om alvarmarkerna på Ölands nordvästra sida. Alvaret där är inte lika stort som det stora alvaret på södra delen av ön, och fastän det är kargt är det omväxlande i sin natur och så ligger det längs med kusten. Vi brukar ta cyklarna från stugan ned till sjön några kvällar varje gång vi är där och se solen dala. Gillar man att bada från klippstrand är det perfekt, bara att välja en avsats och hoppa i. Solnedgångarna brukar spraka – det är magiskt att sitta på solvarma hällar och se himlen och solen färgas röda över sundet innan man cyklar hem genom tunna dimslöjor på vägarna över alvaret.

solnedgang_nordvastra_oland-4 solnedgang_nordvastra_oland-3 solnedgang_nordvastra_oland-2 nordvastra_alvaretSolnedgång på Ölands nordvästra Alvar

Cykelblogg

Bra dagar på en ö

img_0867.jpg

Bra dagar på en ö. Semesterdagar på Öland. (Fast ok, inte bara idyll. Spricka i revben och den röda varianten av solbränna och mycket jävla trafik på stora vägen. Men annars tokigt bra!) 



Cykelblogg

Just nu

img_0824.jpg

Just nu är vi på Öland, hos mina fantastiska svärisar som ser till att deras barn och respektive har varsitt krypin på sommarstället på norra delen av ön. Min syster är hus- & kattvakt åt oss, vi lämnar aldrig huset & djuren ensamma när vi åker. 

Det är cykel, bad och sol och mat och äventyr som gäller. Sakta vänder mitt humör från slutkörd till semesterchill, håret bleks i solen och axlarna blir brunbrända av densamma. 

Just nu fotar jag rätt mycket men har ingen lust att öppna datorn för efterbehandling och blogg. Det tar vi sedan. Jag filmar mycket och testar hur min nya GoPro funkar. Blir spännande att lära sig klippa. När jag känner för det, inte just nu. 

Just nu har vi semester och vi har fortfarande halva ledigheten kvar det är så himla skönt. 

Elna testar

Årets klantarsel-spd-vurpa – check

Shut up legs

Ungefär samtidigt som de första barnfamiljerna riggat filtar, gummibåtar och saftflaskor för förmiddagspasset längs med klippstränderna på Ölands nordvästra sida kommer jag glidandes på min grymma värstinghoj. Jag är endorfinhög, lite svettig, har snygga träningskläder och tycker att jag sitter världsvant i sadeln och får span på ett ställe där det vore coolt att ta en filmsnutt. Några klippavsatser längs med vattnet, där lite fart och ett hopp nedför och sedan lite snyggt lyft med styret för att komma upp igen skulle bli hur fint som helst på instagram.

Jag rekar. Funderar. Bestämmer mig för att möjligheten att ramla på film är minimal. Testkör. Spanar in ett ställe där min nya GoPro skulle stå bra. Ska vända hojen och rulla dit och rigga kameran och då händer det. VÄRLDENS JÄVLA SPD-VURPA.

Välter. Långsamt. Riktigt lååååångsamt. Får inte loss foten ur pedalen på den sidan jag ramlar åt. Fräser ur mig en snabb och otrevlig svordom och vrider sedan till mig och cykeln på något riktig knepigt vis under det misslyckade försöket att få loss foten ur pedalen.

Kolfiberstyre rakt in i bröstbenet. Hårt och träffsäkert. Tappar luften. Slår bakhuvudet i stenarna på marken. Allt gör sådär fantastiskt ont att det liksom flimrar framför ögonen och jag tänker saker som ”helvete, helvete, helvete, helvete” och ”fan mina lungor” (läskigt att tappa luften) samt ”cykeln, cykeln, CYKELN, hur gick det med cykeln???”

Jag gnyr. Tänker att jag är glad att jag hade hjälm. Undrar hur det är möjligt att en så långsam vurpa kan göra så ont. Skäms. Blinkar bort tårar och låtsasler. Känner mig klumpig, ful och hur ickevärldsvan som helst. Barnfamiljerna som riggat stranddag studsar upp från filtar en bit bort och kommer springandes. Luften kommer tillbaka och den där första omgången ajsomfansmärta som kommer just precis när man slår sig avtar efter ett tag och jag tvingar mig själv upp på benen igen. Repa på handtaget, annars inget med cykeln. Tack gode gud för det, jag älskar min cykel så himla mycket, skulle gå sönder om den gick sönder.

Rullar längs med alvarmarkerna och lövtunnlarna hemåt mot svärisarnas sommarstuga och har mellan sol och bad och semesterliv spenderat dagen med att inte försöka oroa mig över att det gör lite alldeles för ont att böja sig i vissa vinklar, och lyfta tunga grejer. Nu ska jag och det stora blåmärket på bröstet (som lyckligtvis täcks av bikinin) sova på saken och en grej är ju säker:

En behöver uppenbarligen inte bekymra sig för att ramla på XCO-banor för det är med största sannolikhet den årliga men tydligen obligatoriska klantassel-spd-vurpan som kommer att göra riktigt jävla ont.

SPD-vurpor hör liksom till och emellanåt händer det även den mest rutinerade. En känner sig alltid lika klantig, oavsett om det är första gången eller femtioelfte – och som tur är händer det inte så värst ofta när man vant sig vid att fötterna sitter fast. Eller hur? Har du gjort någon klantvurpa nyligen? Berätta så kan vi fnissa lite åt varandra!

Cykelblogg MTB

Vinn startplats i 1572 MTB Challenge

1572 MTB Challenge i Motala

Sponsrat inlägg - alla tankar och åsikter är mina egna

Är du sugen på att köra ett härligt långlopp med vacker utsikt över Vättern? I samarbete med 1572 MTB Challenge, det vackra långloppet i Motala som är seedningsgrundande för cykelvasan, lottar jag ut två startplatser till årets upplaga den 30 juli. Ett perfekt tillfälle att njuta av sommar och cykeläventyr och förstås att kolla av formen inför Cykelvasan och alla andra roliga lopp under sensommaren.

Jag kommer att stå på startlinjen och jag ser verkligen fram emot det – och jag hoppas få tillfälle att heja på många av er där. Jag har kört loppet tidigare och det går verkligen genom magiska omgivningar. Förbi Verner von Heidenstams vackra Övralid och genom Motala och singletracks längs med glittrigt Vättervatten. Jag körde förstaupplagan för två år sedan i kanonväder och efter loppet badade vi precis bredvid tävlingscentrum, på Varamon där Vättern bjuder på långgrunt vatten och len sandstrand. Så  himla mycket sommarkänsla på det.

Vill du vara med och tävla om en startplats? Lätt som en plätt, du tävlar genom att svara på frågan nedan och motivera varför just du ska vinna startplatsen. Glöm inte att skriva om du vill köra 1572 MTB Challenge 65 km eller ICA Maxi MTB Challenge 35 km. Svaret finns på 1572 MTB Challenge hemsida. Du hittar även 1572 Challenge på facebook och årets tävling i det här eventet. Skriv ditt svar i kommentarsfältet, tävlingen stänger 25/7 klockan 20.00 och ev vinstskatt betalas av vinnaren.

Vad heter platsen där publiken bjuder upp till äkta Tour de Francekänsla nrä det hejar delatagarna uppför backen där elitåkarna gör upp om backpriset?

 

Cykelblogg MTB

Stilstudie uppför backe + tekniktips uppför

När jag var i Norrköping och föreläste och tekniktränade i början av sommaren körde vi ju stafett på en bana med en riktigt brant och slirig backe. Underlaget var ett tjockt täcke barr som var strösslat med kottar och det var riktigt klurigt att ta sig uppför. Jag är ju dock rätt bra på branta och kluriga uppförsbackar och tog mig upp och idag hittade jag den här filmen på youtube och det ser ju precis som vanligt inte så brant och lurigt ut på film.

Hur ska man ta sig upp för branta backar då? Här är några tips:
-Håll blicken långt fram, titta dit du ska.
-Ha inte för lätt växel. Många lägger i den lättaste de har, men ofta blir det faktiskt lättare med något tyngre, experimentera!
-Justera tyngdpunkten, inte för långt fram och inte för långt bak och är det riktigt brant kan det vara enklast att sitta ned och liksom försöka komma så nära hojen som möjligt, precis som jag gör på filmen.