Elna Dahlstrand
Cykelblogg

Distansbensproblematiken och långloppsabstinensen

Jag har två stora i-landsproblem. Nummer ett är distansbensproblematiken/skitbenen. Var ute och försökte köra intervaller i skog igår. Det gick inget vidare. Precis nedanför vårt hus ligger en sjö och längs med den går en stig som är ungefär en och en halv minut lång om man ligger på allt man kan. Planen var att göra det ganska många gånger i gårkväll. Den brukar vara kul. Igår var den mest som att cykla i sirap. Benen vill inte alls cykla fort – och om man går in på funbeat för att peppa upp sig med att läsa om andras coola träningspass visar det sig att det är ganska många av SubXX-tjejerna som drabbats av osnabba distansben och har det tokjobbigt med intervaller och snabbhet. (Inte för att jag är så värst snabb i vanliga fall, men man får ju jämföra med sig själv.) Så kan det gå när man kör låååååånga pass i bekväm fart. Man blir seg och vek. Hittar kantareller och stannar och luktar på blommor.

Mitt andra problem är långloppsabstinensen. Vill så himla gärna köra Ränneslättsturen på söndag. Jag vill, jag vill, jag vill, jag vill, den är så rolig! Min skruttiga cykel vill väl helst inte. Den gnisslar mest. Och glappar. Kanske inte ens håller hela vägen – gamla Nisse är ju som ett lotteri. Ska bakhjulet hålla den här vändan också? Kommer glappande framväxel och glappande body att hålla såpass sams att växlarna funkar hyfsat och hur mycket kan bromsar egentligen krångla? Är det värt att åka hela vägen till Eksjö och pröjsa alldeles för dyr efteranmälan för att krångla sig runt ett långlopp med krångelhärken? Hmmm…någonting med långlopp är så fruktansvärt charmigt och alldeles, alldeles underbart att jag faktiskt överväger att göra det.

Förra året krånglade det också. Körde Ränneslätt helstelt, var sjukskriven, helt ur gängorna och dödstrött. Kom nästan sist i mål och grät väl mest. För två år sedan var det tydligen dammigt, jag var nyfrälst på långlopp på mtb och gick ut för hårt. Skulle må väldigt bra av revansch på mig själv, jag kanske åker ändå. Med lite tur blir det ett blogginlägg om hur bra och roligt och lätt och kul allting var – det vore ju trevligt!

 

0

You Might Also Like...

Inga kommentarer

    Kommentera gärna, då blir jag glad!