Elna Dahlstrand
Cykelblogg

Ur balans, riktigt ur balans!

Jag har fullkomligt tappat balansen. Ibland faller jag in i gamla mönster och glömmer totalt bort att ta hand om mig – långt från den enivisa, peppande inspiration och förebild jag gärna vill vara. De senaste veckorna har jag slarvat med sömnen, inte tränat särskilt bra, och det finns absolut ingen struktur på det där med vinterträningen – trots att mina mål för 2013 verkligen kräver det. Men den saknas. Och jag har slarvat med maten och skippat frukosten för att istället fylla kroppen med mängder av för starkt kaffe, ätit en halv banan till eftermiddagsfikat och pliktskyldigt pillat i mig några stadiga riskorn till middag och mest stressat omkring utan fokus och energi. Jag har tänkt att jag skulle vilja träna men när man är på bristningsgränsen till hur trött man orkar vara och så hungrig att man inte ens känner det – då är det överjävligt svårt att ta sig upp i sadeln.

Men vet ni vad? Sådär går det ju inte att hålla på! Idag har jag unnat mig en sjudundrandes sovmorgon och därefter tvingat i mig rejält med frukost. Och om en liten stund ska jag ta ut min fina Richmond på ensampass i snön. Det är fintempo som gäller – och kanske bara någon timme i längd. Snön yr utomhus och jag tänkte passa på att sladda lite i nysnö om jag känner för det. Kanske cykla lite på isen. Kanske bara stå stilla och titta snöflingor som yr ett tag – idag ska jag cykla utan plan; bara för att jag vill och kan och för att jag kommer att må bra av det. Kanske är det bra att tappa balansen emellanåt, så man får en påminnelse om hur fantastiskt livet är när alla delar funkar – den bästa motivationen för att hitta tillbaka till det man mår bra av!

 

Bild från ett pass för två veckor sedan. Snötäcket har vuxit massor sedan dess!

 

0

You Might Also Like...

2 kommentarer

  • Svara
    Ingrid
    17 december, 2012 at 15:22

    Vilket ärligt och bra inlägg även om det inte är glädjande att höra att din tillvaro inte varit toppen. jag har oxå precis gått igenom en period som rubbat både mitt psyke och min träning och det är verkligen inte kul när orken inte ens finns till träningen… förutom när man just börjar hitta tillbaka till balansen och upptäcker att livet faktiskt kan vara så himla mycket bättre när man kommer tillbaka till träningen och andra rutiner som man mår bra av :). Heja dej, det är trots allt inte nu du behöver vara som snabbast, det är ju när säsongen drar igång i vår 🙂

    • Svara
      elna
      17 december, 2012 at 23:01

      Heja oss! Man blir stark av att vara nere på botten och skrapa emellanåt. Och det är skönt att hitta tillbaka. Vi blir starka och snabba i vår både du och jag!

Kommentera gärna, då blir jag glad!