Elna Dahlstrand
MTB Träning

Downhill i Järvsö

Järvsö Bergscykel Park är såhär i juli inbäddat doften av miljoner blommande lupiner. Vackra färger, underbar utsikt och en riktigt trevlig anläggning med cool personal som ser till att en downhill-rookie får hjälp med allt utan att behöva känna sig det minsta besvärlig, jobbig eller i vägen. Lederna här har såklart namn som knyter an till bygdens egen pingla, Lill-Babs och det är liksom bara att sjunga med så löser sig just precis allting man oroar sig för.

Hyra cykel & utrustning
Jag hyrde en Scott Gambler, en härlig grön hoj med allt det där som gör att man känner sig riktigt downhillcool. Brett styre, slaglängd på dämpare som får en XC-hoj att se barnsligt liten ut, grova däck och platta pedaler. Cykeln förbokades på nätet och stod och väntade, klar att köras, när vi kom till JBP. Skydden man hyr är hjälm, glasögon, ett överkroppsskydd som var som en jacka med ryggskydd, bröstplatta och armskydd i ett som man knäppte fram med dragkedja. Supersmidigt. Därtill ingår benskydd, handskar och en downhilltröja som man drar på sig över skydden. Be personalen visa dig hur man ställer returen på bakdämparen och testa sedan lite vad du trivs med.

Kittad med hyrd Scott Gambler & massa skydd! 

Anders körde demohoj från Crescent  – här är det endurocyklar på g!

Sam har en egen superfin dh-hoj, åker man en del är det ju typiskt kul att ha egen hoj!

Jimmy i downhilloutfit utanför stugan vi hyrde 
Egna kläder
Benskydden tar lite plats, det behövs liksom ett par baggy shorts för att få rum med dem. Jag drog på mig ett par vanliga cykelbrallor (man sitter inte mycket på sadeln, men det känns gött att ha ändå) och ovanpå dem hade jag ett par av J:s badshorts. Under överkroppsskydden hade jag en vanlig kortärmad cykeltröja, i vänster bakficka petade jag ned liftkort och kontokort och i höger bakficka telefonen. Funkade super. På fötterna hade jag gympaskor när jag körde med plattisar (rätt styv sula är bra om du har), och mina vanliga MTB-skor när cykeln fått SPD-pedaler.

Åka lift
Det här var jag nog mest nervös för. Jag är sjuuukt höjdrädd och dessutom per default rädd för allt jag inte har koll på. I Järvsö hänger man cykeln i sadeln på två pinnar bredvid liftkorgen – smidigt när man fått in snitsen men rätt klurigt i början. Säg till personalen att du är nybörjare så förklarar de hur du ska göra och så kan de minska farten på liften litegrann så att du hinner med. Man leder fram hojen, sätter sig i liften när den kommer åkande och hänger upp cykeln på pinnarna. Jag tyckte det var enklast att lyfta den på plats när jag väl själv satt där jag skulle, men innan jag kom på tekniken lyckades jag både hänga cykeln fel och stoppa hela liften för att jag tappade den på väg ut från påstigningen. Personalen skötte det där himla snyggt, ingen skrattade, ingen fick mig att känna mig dum, tvärtom – de hjälpte till och fick mig att känna mig trygg med hela den ovana situationen. Och vad gäller höjdrädslan hyperventilerade jag första gångerna men sedan vande jag mig och till slut kändes det rätt fridfullt att åka upp.

Liftselfie, i korgen bakom åker Fia & Jossan. Grymma tjejer, awesome skills!  


 Åka nedför backen
Backarna är kulörkodade efter svårighetsgrad och läskigt blir det bara om du väljer något som är för svårt att börja med. Grönt är lättast, sedan kommer blått, rött och svart. Mina favoriter i Järvsö var blåa Barbro som bjussade på sjukt mycket flow och möjlighet att avsluta med svarta Teenie Weenie och kuliga hopp. Att åka samma nedfart flera gånger på rad är en bra idé i början, då kan man bättra på tekniken och testa lite olika sätt att köra. Har du kört lite crosscountry innan är blåa leder nemas problemas och du märker fort hur rackarns bra cykeln är. Dämpningen gör att stöket försvinner och när det är riktigt brötigt är det kul att se hur gaffeln och armarna jobbar sig över allting. Att köra DH är verkligen så galet kul – börja lätt och jobba dig uppåt om du känner för det eller hitta en favvoled och kör den om och om och om igen.

Fia, som också har egen DH-hoj, på toppen av backen.

Står det varning så är det varning! 
Jimmy flyger utför ett av droppen på Teenie Weenie  


 Nybörjarpanik?
Järvsö Bergcykel Park har coacher, för 150 spänn får man hjälp om det behövs. Vi hade ju vana åkare i sällskapet som delade ut tips och tricks åt oss nybörjare, men hade jag inte haft det hade jag absolut hyrt coach. Kanske gör det inäst – att ha någon som pushar en att flytta fram sina gränser och som kollar in vad man behöver förbättra är ju guld.

Hoja utan att fötterna sitter fast?
Nope. Inte något för mig, jag testade en förmiddag men sedan bytte jag till mina egna MTB-pedaler och XC-skor. Jag måste sitta fast, det gick inte att fokusera på något annat än den läskiga känslan av att fötterna kunde glida av pedalerna, och när SPD-dojorna var på kunde jag äntligen åka cykel for real. Det finns DH-skor med SPD och det finns DH-skor utan, det verkar vara lite 50/50 vad man trivs bäst med. J som också gjorde DH-premiär hade inga problem att köra svarta hopp med plattisar och skor som inte satt fast – det verkar helt enkelt vara olika. Plus att han kört en hel del dirthoj och är lite mer naturbegåvning på hoj än vad en annan är.

Husmorstips om det regnar:
Ta med dig en bit hushållspapper i fickan, då kan du torka leran/vatten från glasögonen när du sitter i liften så att du ser hyfsat nästa åk. Och glöm för fasen inte att fylla på depåerna lite emellanåt.

Delar av bästaste DH-gänget reflekteras i Sams brillor. 
Är det jobbigt?
Faktiskt, att åka nedför är jobbigt. Man står upp och man jobbar med hela kroppen. Tänk attackpositon liksom – armarna jobbar, magmusklerna jobbar, benen jobbar. Man är som nybörjare garanterad träningsvärk i massa konstiga småmuskler i armarna och dessutom – trötta händer! I Järvsö kunde man ställa en vattenflarra på ett litet bord i anknytning till liften för att kunna ta några klunkar vätska innan man åkte upp igen.
Jag är lite besviken på att min kropp tajmade in både dunderförkylning och mensvärk, mitt humör gick upp och ned konstant, kroppen var matt och magen värkte – men trots den misären hade jag ändå riktigt, riktigt kul.


 Bonustips Järvsö
Gå ut och käka på Condis Bar & Kök. Vi bokade bord där och fick en fin kväll på ett grymt trevligt ställe med god mat och inhemskt sortiment av bryggda drycker för den som gillar sådant.

Mersmak?
Alltså. Galet mycket mersmak, jag vill åka DH igen. Helst typ i morgon, fy fabian vad kul det var.

Tack Järvsö för en grymt härlig upplevelse och för att ni tog väl hand om en nervös nybörjare!

0

You Might Also Like...

6 kommentarer

Kommentera gärna, då blir jag glad!