Cykelblogg Elna reflekterar Livet

Högst upp på min bucket list

Öland

Tänk. Jag har ju en bucket list med saker jag vill göra hemomkring – och jag har betat av ett gäng grejer under sommaren och hösten, men när ämnet kom upp som veckotema i ett inspirationsnätverk med svenska tränings- & hälsobloggar som jag är med i, då slog det mig – att om resurserna var absolut helt obegränsade – då vet jag inte riktigt alls vad som skulle ligga allra högst upp på min bucket list.

Såklart är det inga problem att snabbt peppra fram en miljon saker jag skulle vilja göra. Leva cykellycka, mjölksyra och äventyr på heltid, åka till min fina vän Jossan i Åre och hänga med och äta frukost på på fjället just när solen går upp, cykla Trans Alp (det har jag tjatat om länge men det har aldrig ens varit i närheten av att bli av), cykla i Norge, börja åka skateskidor, köra cykelcross, enduro och downhill och cykla överallt och ingenstans.

Så slår det mig. Jag har ju haft massor av saker överst på listan. Görbara och roliga utmaningar. Att klara av min första Cykelvasa (shit, det är ju inte ens en utmaning längre, just bara att cykla nio mil – det gör jag lätt) att cykla en snabb vätternrunda, att cykelpendla fem dagar i november när jag bodde 6 mil från jobbet, träningstävlingar i snö under Norrköpingstiden, att bygga en pumptrack för hand, tekniska utmaningar och kul småprojekt. Men nu då?

Och det känns lite tomt och väldigt tråkigt. Jag saknar att ha ett galet mål överst på listan. Jag längtar efter känslan av “herregud, kommer jag att klara det här?” och det hisnande pirret i magen som är en skön blandning av skräck och förtjusning, förväntan och en aning ångest – och förberedelserna, planeringen och timmarna av beslutsam träning.

Det här tål att funderas på. Jag tycker det känns riktigt trist att det gapar tomt allra överst på min bucket list. Eller är det så det blir när cykellyckan blivit vardag? Vad tror ni? Har ni kanske något outstanding idé på vad det kan vara som fattas mig? Om inte kanske du kan göra som jag vet att flera kommer att göra under veckan; inspirera genom att dela med dig av det som är överst på din lista?

1

You Might Also Like

7 Comments

  • Reply
    Maria Lavestedt Segeblad
    16 november, 2015 at 14:39

    Imponerande att cykla 12 mil per dag 🙂 jag håller med dig, när många stora drömmar gått i uppfyllelse så är det nästan svårt att komma på fler. Det känns inte lika utmanande längre, och då menar jag det positivt. När en uppnått nångra drömmar så släpper spärren att “det går inte” till “allt är möjligt” häftig känsla!

  • Reply
    Helena Enqvist
    16 november, 2015 at 20:25

    Craft trans alp…stoor dröm. Och fatbikeloppet, kommer du i håg, snow epic!
    Skate Elna, prova det i vinter! Det är så himla roligt, skejt på vårskare är magiskt!
    Åker du till Åre måste du sladda förbi här!!

    • Reply
      elna
      16 november, 2015 at 23:10

      Åh, Snow Epic – tack bästa du för att du påminde, det vill jag verkligen göra!!!

  • Reply
    Charlotta Sofia springer o trimmar
    17 november, 2015 at 12:19

    Det dyker nog upp något snart, något du verkligen,VERKLIGEN vill göra 🙂 Ibland kanske en behöver lite luckor för att ladda inför nästa utmaning?

    • Reply
      elna
      17 november, 2015 at 21:01

      Håller tummen för det, och tänker man efter: lite spännande att gå och vänta på att det ska dyka upp!

  • Reply
    Anna
    17 november, 2015 at 20:12

    Ja du, förstår att det kan kännas lite tomt, men jag tänker mer att njuta av det du gjort genom tillbakablickar? Jakten på nya mål kan ibland behöva vila innan det dyker upp något helt plötsligt.

    • Reply
      elna
      17 november, 2015 at 21:18

      Det har du rätt i – men jag tycker jag gjort det nu, så sugen på att hitta något nytt! 😀

    Kommentera