Elna Dahlstrand
Cykelblogg

Cykellycka (77 km CX)

Cykellycka. Finns det något mer magiskt? Igår, när jag hoppade upp i sadeln på min sprillans nya cykel infann sig den där härliga känslan omedelbart. Allt som känns tungt, allt som gnager, alla funderingar – allt det där var bara som bortblåst och livet kändes lätt och kul och underbart. Det är en av sakerna jag älskar mest med cykel – hur det bara får allt från stress till orosmoment och saker man tänker på att släppa så att livet känns bekymmerslöst och enkelt.

Vid halv nio började jag tugga motvind in mot Huskvarna i allt annat än bekvämt distanstrampande eftersom jag inte alls hade räknat med att nästan blåsa bort på väg in mot stan och hade tid att passa. Mötte upp ett fint gäng cyklister vid oset i Huskvarna och sedan hann vi inte ens ut ur stan innan jag punkade. Årets första punka – ett ettrigt litet punkagrus som fastnade i däcket och gjorde hål i slangen. Ett slangbyte senare klättrade vi uppför Ådalsvägen och styrde kosan mot Ramsjön. En avstickare på skogsstig funkade fint på cykelcrossen och det var verkligen magiskt att rulla distans på en så fin hoj. Lyxigt.

I Siringekorset vände halva gruppen hemåt. Madde, Mattias och Jakob tog av hemåt och Jenny, Fia, Tessan och jag fortsatte att plocka hem mil på småvägar. Vid Vätterleden vinkade jag hejdå och rullade hemåt med trötta men nöjda ben, fulltankad med cykellycka och glad över ett riktigt, riktigt bra distanspass på en underbar cross.

   

  

  

0

You Might Also Like...

5 kommentarer

  • Svara
    Katta @ Move it Mama
    7 februari, 2016 at 21:53

    Shit. 77 km. Får lite ont i rumpan bara av att tänka på den distansen 😀

    • Svara
      Elna
      8 februari, 2016 at 11:33

      Haha, ja – det gäller ju att man har en sadel som passar annars får man riktigt ont 😉

  • Svara
    Helena Enqvist
    8 februari, 2016 at 10:09

    Visst är det så! Fokuset blir på något helt annat, speciellt om jag får cykla i skogen. Bara tänka på linjeval, ta sig över rötter och spana på djur! Landsvägscyklingen för mig är terapi och problemlösning när jag cyklar ensam. Man hinner tänka på mycket då!

  • Svara
    sara
    8 februari, 2016 at 14:16

    jag känner mig glad ända hit när jag läser ditt inlägg. minus punkan då. gruspunka på cx – så typiskt!!

  • Svara
    Anna Jansson
    8 februari, 2016 at 16:30

    CX är ju fantastiskt att cykla, både lättrullat och skogskul! Så himla kul att du köpte dig en 🙂

Kommentera gärna, då blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.