Kvarnskogen

Ett år på Kvarnskogen

Kattskatterna

Tänk, igår var det ett helt år sedan vi satte nyckeln i låset här på Kvarnskogen första gången. Förra augusti tassade jag lyckligt omkring med en overklig känsla – det kändes knappt sant att vi hittat ett så himla fint ställe.

Har jag berättat att vi inte ens körde in och tittade första gången vi åkte förbi Till Salu-skylten i byn nere vid gamla riksettan? Vi hade varit hos min pappa och var på väg hem till lägenheten i Huskvarna och när vi åkte igenom Stamseryd fick jag syn på skylten och föreslog att vi skulle kika. J påminde mig om att jag sagt tusen gånger att jag inte ville bo nära Gränna och det här var på tok för nära Gränna. Så vi struntade i att åka och kolla vad det var för hus som skylten pekade mot och tänkte inte mer på det.

Men så, en vecka senare hörde en vän till mig av sig. Hon och hennes familj bor i krokarna och hon tyckte vi skulle åka och kika på just det huset. Så, vi letade fram det på nätet och det visade sig att det var visning bara ett par dagar senare och vi åkte dit och jag minns att känslan när vi klev in genom dörren var väldigt speciell. Vi begärde besiktningsprotokoll och fick vänta några dagar på det och när det kom tog vi med oss en rejäl lunta anmärkningar och varsin hantverkskunnig pappa för att titta igen.

sommartorpet sommartorpet-6 Jimmy retar gallfeber Torp och pelargon Kvarnskogen_alboga_forsommar-7

Jag minns att jag frågade min pappa som är snickare i grunden och har renoverat mängder med gamla hus om han skulle köpt det här huset. Det skulle han. Och Js pappa som letat fukt och fel och varit med på varenda visning vi gått på var också positiv. Och J och jag bestämde oss för att vi kunde tänka oss att bo i det där söta huset med en knasig utbyggnad, huset där 1700-tal krockade med 2000-tal på ett kul vis, och så kastade vi oss in i budgivningen.

Jag är så glad att det blev just Kvarnskogen som blev vårt hem. Kvarnskogen med all sin historia om kvarnvaktare, elverk och minnen från dem som bott här flera år före oss, som ligger mitt i mina rötter, i mormors och morfars krokar bara fem kilometer från där jag är uppvuxen, som ligger just vid skogen, som ligger där vi får lugn och ro och plats för vänner och cyklar och bilar och projekt.

0

You Might Also Like

4 Comments

  • Reply
    Josefine
    14 augusti, 2016 at 13:03

    Jag älskar att få komma ut och hänga i ert vackra hus!

    • Reply
      Elna
      15 augusti, 2016 at 09:20

      Vi får se till att det blir några fler gånger innan du drar N-åre-ut igen 😀

  • Reply
    Rund är också en form!
    14 augusti, 2016 at 14:05

    Så himla vackert!

    • Reply
      Elna
      15 augusti, 2016 at 09:20

      Ja, det tycker vi också!!!

    Kommentera gärna, då blir jag glad!