Elna Dahlstrand
Superhero Ramsjön
CX Cykelblogg

Två timmar av mitt liv som inte hänt

ramsjon-2ramsjon_Jag var så sjukt cykelpepp igår. Hade bestämt mig för att köra distans och hade en fin plan. Skulle sticka iväg vid halvtiotiden, köra en gigantisk omväg till Huskvarna för att kolla till ett hus och vattna blommor och sedan cykla en lite mindre omväg hem. Det var sånt där höstigt ryggväder som jag faktiskt saknat, runt tio grader och riktigt fuktigt och ruggigt. Med lagom mycket kläder är det grymt att låta kroppen arbeta i det vädret, hellre det än 30 plusgrader alla gånger.

Jag piffade till mig med superhero-kitet och kände att det blev en kul kontrast, rosa ornament möter gödselstänkta vägar i jordbruksbygd. Testar föresten ett par trådlösa lurar från Miiego också, ska skriva lite mer om dem sedan. Först tyckte jag inte att de var funkish på hoj (fast tokbra till löpning) men gav dem en chans till och idag gillade jag dem. En ska väl alltid ge saker mer än en chans.

Crossen och jag trampade piggt på ut mot klassiska vinterdistansvägar och det kändes fint. Pigg och stark. Glad och pepp. Började redan i första uppförsbacken vid Siringe, när man svängt upp mot vägen som så småningom leder till Svarttorp, fundera på vad jag skulle kalla passet på Strava. Något med att Winter Challenge-träningen officiellt är igång skulle passa tänkte jag.

Fast, när jag kom fram till min destination i Huskvarna och skulle kolla hur lång jag kört upptäckte jag att jag inte startat Strava och faktiskt blev jag himla besviken. Man blir ju det, för det är liksom en kul belöning att se att man kört, hur långt man kört och om man plockat några bra segment. För mig är det en superviktig morot och när man kört en jäkla massa vinterdistansvägar till hejkomochhjälpvadlångtbort och det inte loggats känns det ju som att det inte hänt. Två fina timmar av ens liv – helt borta, för om det inte finns på Strava – då har det inte hänt. (Obs, ett litet uns ironi här faktiskt. Ett litet.)

Trots två timmar som tydligen aldrig hänt har jag bildbevis från Ramsjön. Där har jag tydligen stannat och fotat lite, fastän det inte finns på Strava, där finns bara hemvägen. Så kan det gå.

Kom förresten inte iväg sådär tidigt heller. Fastnade med plock här hemma och kom iväg först efter ett, utan att ha ätit lunch, så jag var alldeles för hungrig för mitt eget bästa när jag rullade den sista biten hem, för hungrig blir man även av mil som officiellt inte existerar. Inäst gör jag om och rätt – Strava på och mat i magen!

ramsjon-8 ramsjonramsjon-4

 

2

You Might Also Like...

2 Comments

  • Reply
    Helena Enqvist
    20 oktober, 2016 at 11:34

    Haha, Igenkänning där då på Strava. Det har faktiskt hänt att jag kört om något segment om jag glömt att starta klockan eller råkat pausa och glömt det. Det är morötter det där att kunna logga efteråt. Fast helt på blodigt allvar är det faktiskt inte.

  • Reply
    Elna
    20 oktober, 2016 at 13:00

    Nej, blodigt allvar är det verkligen inte, men det är nyttigt allvar, för morötter i alla former är inte att underskatta! 😀

Kommentera gärna, då blir jag glad!