Cykelblogg Elna testar Prylar

SRAM Eagle – första intrycket av en stor kassett

SRAM Eagle

Min nya Scott Spark RC 900 World Cup är utrustad med SRAM Eagle Xo1 vilket bland annat innebär att det sitter en singelklinga fram och en gigantisk kassett bak, och jag har länge varit spänd på att få provköra den kombon.

Första gången jag hörde talas om SRAM Eagle var när J hade varit med landslaget på mekanikeruppdrag i Danmark och Jenny Rissveds hade fått sin hoj kittad med den guldiga lyxversionen av Eagle-kassetten. Hennes gick att plocka av och på utan att greja med kedjepiska och nyckel, det är jag faktiskt lite osäker på om det går med XX1 som finns på marknaden nu, någon av er kanske vet?

När man kör singelklinga har man ingen framväxel, supersmidigt för XCO – ett reglage mindre att bry sig om och en grej mindre som kan krångla under tuff påfrestning. All utväxling sköts med bakväxeln och därför är kassetterna större än på traditionella två- och tredelade framväxellösningar. Vill man ändra och ha lättare eller tyngre får man helt enkelt byta storlek på framklingan – och det är inte helt ovanligt att man har en klinga för XCO (MTB-tävling på teknisk varvbana) och en annan för XCM (långlopp på MTB).

SRAM Eagle finns i två modeller. XX1 som är den finaste, förstås är den guldig, och så X01, den silvriga & svarta som sitter på min hoj och som också är tokigt fin och lätt. Det är ganska enkelt att känna igen om det är en Eagle-kassett som sitter på en hoj just för att den är så himla stor. Shimano har också släppt stora kassetter till sina singelklingor men än så länge är det SRAM som är fetast.

Kassetten är 12-delad och utväxlingen är 10-50, vilket innebär att den minsta delen av kassetten har tio taggar och sedan går det i ordningen 10, 12, 14, 16, 18, 21, 24, 28, 32, 36, 42, 50. Tio är den tyngsta växeln och femtio är den lättaste och skillnaden däremellan ger ju många fina alternativ. Min hoj är kittad med en 32-klinga fram, vill man ha tyngre utväxling till starka ben och platt åkning kan man byta till 34 eller 36 därfram eller förstås en mindre om man vill ha lättare.

Jag har provkört min hoj med Eagle några gånger nu och jag tycker verkligen att 50 är den lilla lätta växeln jag många gånger saknat när jag kört singel, ibland är jag lite fundersam och tänker att jag kanske skulle vilja ha tvådelat igen just för att få fler valmöjligheter både uppför trixiga xco-stigar och på långloppens grusväg. Eagle är alla gånger en XCO-kassett, superduper för stigkörning, när man kommer ut på grusvägarna skulle det sitta fint med en extra tung växel för att komma upp lite extra i fart men väl tillbaka inne på stigen är den magiskt bra.

Kanske att det är lite svårt att verkligen avgöra hur stor skillnaden är eftersom jag har gått upp fem gravidkilon och inte har så mycket pangpang i benen som jag är van vid, men jag kan ändå säga att jag verkligen gillar Eagle, vi blir en grym stigkombo i år.

SRAM Eagle växlar lite tystare än SRAM-kassetterna jag kört med innan och jag tycker växlingarna är väldigt fina, det byter lätt och smidigt och det är ju något som är viktigt eftersom man växlar väldigt ofta när man kör stig och det kräver mycket av prylarna när man ligger på och kör tekniskt. Tittar man på hela kitet, inte bara kassetten utan kedja, bakväxel, tänder och reglage så har det gjorts en hel del förbättringar – jag är inte så nördig att jag går in mer på dem, det får ni läsa på om själva. Jag tänker kolla en gång till på SRAMs film om Eagle istället, mest för att den gör mig så himla cykelsugen, kolla själva:

12

You Might Also Like

2 Comments

  • Reply
    JB
    21 mars, 2017 at 16:11

    Blir lite avis faktiskt. Kör 2×11 och tycker att det funkar bra. Skulle vilja ha en snäppet större storklinga. Men Eagle skulle jag vilja prova. Kul att du är nöjd.

  • Reply
    Johan
    21 mars, 2017 at 17:12

    Det enda onajsa med eagle är väl priset 🙁

  • Kommentera