Elna Dahlstrand
Livet

En lördag i Norpan

Vi for till käraste Norpan i lördags, cykelfröpappan och jag – och vi hade en så himla fin dag. Jag bodde ju i Norrköping i en sisådär sju år, först för att plugga grafisk design och kommunikation på Linköpings universitet och sedan blev jag kvar och jobbade några år innan jag blev upp över öronen kär i J – Huskvarnakillen som inte ville lämna hemmakrokarna – och så flyttade jag hemåt Småland igen. Norrköping har en mycket kär plats i mitt hjärta och jag åker dit på tok för sällan men i lördags blev det en svängom.

Först var vi på dop och det var mäktigt för barnet som skulle döpas är dotter till en av de finaste människorna jag känner, min kära Martina. Vi lärde känna varandra en fantastiskt stökig och kul sommar på Kårhuset – vi jobbade bakom baren och blandade galna glassdrinkar som ingen minns receptet på och hittade på hyss som heter duga och levde rövare nätterna igenom. Det svindlar att tänka att om våra kids blir kompisar kanske de lever lika mycket rövare ihop om ett gäng år, jisses vad kul de ska få då!

Det var dopgudstjänst och sång och det var buffé med mat och det var buffé med kakor och det var tre sorters hembakt tårta och kaffe och paketöppning (jag gjorde en doptavla som vi gav bort) och det var hur festligt som helst – och kakorna som inte gick åt fick gästerna med sig hem, ett rejält kalas! Att vara vuxen går minsann inte av för hackor det.

Efter dopet åkte vi mot stadsdelen Kneippen och en annan sådan där makalöst fin vän. Tror jag måste nypa mig i armen så fina människor jag har i  mitt liv ändå. Sara har jag känt så länge jag kan minnas och hennes lilla randiga O kommer att vara exakt ett år äldre än vårt cykelfrö och är ju obligatorisk lekkompis. Också makalöst hisnande, att mitt barn ska få hänga med min bästaste väns barn. Vi promenerade genom rhododenronparken vid strömmen och vidare mot industrilandskapet i Norpan och förbi kårhuset där studenterna festade för fullt och så mötte vi upp den randigas pappa och så fikade vi allihop på Fika i Knäppingsborg, köpte lite bebiskläder på second hand och sedan spatserade vi hemåt i foglossningsfart.

Efter det begav vi oss förbi ytterligare en fin vän, Karla och hennes familj – och tänk, där finns ju också en liten Norrköpingskompis till cykelfröet, hon kommer att älska att åka till Norpan lika mycket som vi gör. Men då hade jag glömt kameran i bilen men ändå – så tokigt mycket bilder jag börjat ta även om det inte cyklas – visst är det lite kul det också?

3

You Might Also Like...

2 kommentarer

  • Svara
    JB
    16 maj, 2017 at 06:38

    Fin stad det där.

  • Svara
    Mari
    16 maj, 2017 at 20:58

    Vad mysigt. Så härligt med dop 🙂

Kommentera gärna, då blir jag glad!