Foto: Andreas Sandin

Förra veckan var det exakt fyrtiotvå veckor sedan Lovis föddes och därmed hade hela graviditeten “baklänges” passerat. Lika lång tid inuti magen som utanför. Jag har börjat skriva ett inlägg om hur kroppen återhämtat sig och vad jag fortfarande märker av och behöver jobba med, vad som gått bra och vad som strulat och hur det känts men jag vill börja med att jubla lite över att jag firade fyrtiotvå veckor post partum med två av klubbens träningstävlingar.

På onsdagen hade benen repat sig såpass tillräckligt från söndagens långlopp att jag kunde starta på IKHP:s TT på Stensholmsspåret, våra nya spår. Jag jobbade med saker som att skita i att jag var försen till mastervarvet och starta trots att jag bara kört halva spåret och med att inte kliva av fastän det kändes jättejobbigt. Ville kliva av efter första varvet men lyckades hitta pannben att fortsätta. Kan man inte köra fort kan man öva sig på att köra snyggt och göra smarta vägval och att fullfölja är grejen just nu – har man fått egentid för cykel kör man. Punkt.

På lördagen var det dags igen. Då hade klubbisarna bandat upp banan som ska användas till kriterium-racet den sista dagen på Huskvarna MTB Tour i höst, en tredagarstävling med bergstempo, XCO och XCC. Såååå kul – ett kort och snabbt varv och jag hade riktigt roligt fastän det inte gick snabbt här heller. Körde allt jag hade i ett varv och sedan satsade jag på att jobba jämt och snyggt igenom resterande åktid och drog ett varv extra när tiden var ute bara för att det var så gött att blåsa på och en vet aldrig när det blir träningstid utan barn inäst.

Det känns väldigt kul att min kropp håller för det här, jag är glad att jag drog en vinstlott i återhämtningslotteriet ändå och att jag kunnat träna på bra och smart trots all sömnbrist och trötthet som den första tiden med barn innebär. Och så är jag rackarns stolt över mina klubbisar alltså – till och med träningsracen håller toppklass, de är så grymma på att fixa.

 

3

2 Comments

  1. JB 12 juli, 2018 at 09:30

    Härligt att läsa, inspirerande skrivet.

    Reply
  2. Emmi - explorista.se 13 juli, 2018 at 08:13

    Så skönt att känna sig stark efter allt som kroppen har gått igenom! 🙂 Hejja dig!

    Reply

Kommentera gärna, då blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att förhindra skräppost. Läs mer om hur dina kommentarsuppgifter behandlas.