Att göra en MTB-start

Igår skrev jag ju om hur det fungerar att starta på en MTB-tävling, något som jag gjort massor av gånger. Därför var det lite roligt, att fastän jag har gjort mängder av MTB-starter fattade jag inte vad det var som några grabbar skojade om när vi körde Abloc Gravel Challenge i Jönköping i höstas.

“Jag ska göra en MTB-start på nästa tävlingssträcka” sa en av dem med en skämtsam ton och resten skrattade hjärtligt. “Höhöhö, gör du det, testa MTB-start, hahaha.” När de skojat sådär ett tag tog jag lite mod till mig och frågade vad de menade – för jag hade verkligen ingen aning. Vadå MTB-start? Jag är ju MTB-åkare, jag borde förstås veta.

Till saken hör att det var inbitna landsvägsåkare som skojade om det här och jag har inte en aning om hur en riktig tävlingsstart på landsväg går till, jag är ju liksom inte sugen på att tävla på asfalt. Däremot har jag noterat på de träningsrace jag varit med på att det går rätt långsamt i starten. Det smygs och pysslas och ingen sätter fart direkt – men så plötsligt tjongar det till, någon sticker och då gäller det att vara med på noterna. Ni får fylla i min kunskapslucka här, men det kanske är så att det är på det viset det fungerar att göra en landsvägsstart i en riktigt tävling också?

Hursomhelst, svaret på min fråga var förstås enkelt. Att göra en MTB-start är att gå från noll till hundra i samma sekund som startskottet går, från lugn puls till maxpuls, från ingen mjölksyra till riktigt svidande ben, bara full pangpang framåt.

Vet ni vad? Jag gillar MTB-starter. Tjong, poff, pang så är man igång och har kul – det kan inte bli bättre!

Bilden förresten, den är från ett helt annat tillfälle när det här goa gänget MTB-startare levde rövare på MTB-banan Tenhult. Men vi ser ju liksom rätt startklara ut, eller hur? 😀 

4
8 comments
  1. Beror på tävling! I elitklassen på GP el granfondo går det asfort direkt, man flyger av rätt fort om man inte ligger på max typ := Men ibland slöas det, oftast i veteranklasserna där ingen riktigt “vill dra”. Men självklart är MTB- och CX-starterna mycket mer pang på – gäller ju att positionera sig rätt asap! Starterna är min akilleshäl, måste träna mer på det.

    1. Hehehe, ja just det ja – har tänkt många gånger att jag aldrig ens skulle sitta med förstaklungan i mål på en landsvägstävling pga ÄLSKAR att ligga längst fram och dra. Tack för kommentaren med svar! 🙂

  2. Jag kör ett landsvägslopp per år (just idag faktiskt) då det går på nationaldagen här på hemmaplan i Östersund. Starten går mitt i stan, vid Rådhuset, vilket innebär att man åker efter en startbil (eller som idag, en polismotorcykel) ut ur stan. Man får inte passera bilen, som håller max kanske 25-30 km/h, förrän efter ca 3 kilometer. Loppet min sambo körde nere i Uppsala för ett tag sedan hade samma typ av rull-start, så jag tror jag fattar vad de menar 🙂

    1. Kul att det händer grejer, jättesugen på att åka dit igen. Det får bli till hösten, nu är magen ganska ivägen så jag kör mest enklare stig 😛

Kommentera gärna, då blir jag glad!

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.

You May Also Like