I går delade jag min oro över hur jag ska få ihop min elitsatsning när både chefsmekanikern och jag ska jobba från och med i morgon och Lovis ska vara på föris. Hämtning, lämning, möten, tider, matlagning, tvätt, relation, träning, renovering – det är mycket som ska funka men efter att ha tänkt igenom alla omtänksamma och fina svar som kom in känner jag mig lugn. Såklart kommer vi att lösa detta.
Jag blev tagen med storm – miljoner med tack till just dig som delade dina tankar med mig, både i inlägget om livspusselpaniken, i kommentarsfält på facebook och i privata meddelanden. På riktigt – jag blev så rörd och glad, lyllos mig som har världens finaste läsare.
Era kommentarer handlar om att träna effektivt, prioritera, dra ned på kraven, dra ned på tempot och att inte jobba heltid. Att hitta sitt eget sätt och välja det som ger energi. Och att vara snäll mot sig själv och ta till vara på fin tid med Lovis och att vårda relationen. Det som gör mig allra mest glad är att ni tänker precis som jag många gånger. Här är ett liiitet försök till sammanfattning för att spara allt klokt ni bidragit med.
Träningstider
Tidiga morgnar eller sena kvällar. Träna innan familjen har vaknat eller när barnen somnat eller partnern nattar.
“Sedan vi skaffa barn har det blivit 1-2 pass på veckodagarna å sedan lördag å söndag morgon. Jag lyckades inte få ihop det bättre. Men det är ganska mysigt å komma hem efter en runda på helgen å äta frukost med familjen. “
“Vi brukar köra ett gemensamt ryck med disk efter maten och sen att en av oss nattar och en får tid för egna sysslor /träning. “
“Tidiga morgnar, sena kvällar – för er som bor i hus. Struktur och planering. Mindre träningstid och smartare träning. “
Glöm inte att ta vara på tiden
Ett barn är bara litet en gång och allt det där man tycker är lite omständigt och jobbigt är sådant man saknar. Att natta, gosa, läsa, mysa och hänga med sin lilla är viktigt. Och det är så bra att bli påmind om – det är lätt att ta för givet och man kanske glömmer bort att man om några år suckar över att en tonåring inte vill spendera tid ihop. Dock är de som hört av sig överens – träning behövs för att orka vara en bra förälder och partner.
Träna effektivt
Det finns inte plats i livet för mellanmjölkspass, när tiden för träning prioriteras fram är det just träning som gäller. Det här är något jag redan upptäckt – sedan jag blev mamma har mina pass blivit korta och hårda. Det ger mer än man tror.
“Kör alla distanspass med vagnen!”
“…tidiga mornar, sena kvällar. Jag är ingen morgonmänniska, snarare en kvällsuggla men vet att när jag pluggade och hade praktik så gick jag upp 04.15 för att hinna träna. Det var liksom enda chansen. Jag har dragit ner distanspassen, är glad om jag får till ett bra pass på tre-fyra timmar i veckan, längre fungerar inte, inte heller fler. Och det passet blir ofta tidigt så att jag är hemma 10-11 så jag ändå har dagen med familjen. “
“…tidiga mornar, sena kvällar. Jag är ingen morgonmänniska, snarare en kvällsuggla men vet att när jag pluggade och hade praktik så gick jag upp 04.15 för att hinna träna. Det var liksom enda chansen. Jag har dragit ner distanspassen, är glad om jag får till ett bra pass på tre-fyra timmar i veckan, längre fungerar inte, inte heller fler. Och det passet blir ofta tidigt så att jag är hemma 10-11 så jag ändå har dagen med familjen. “
Förväntningar
Det kommer inte alltid bli som man tänkt sig. Konflikter kommer att uppstå, tröttheten kommer att bli uttömmande, alla pass kommer inte att gå att genomföra som planerat. Att förvänta sig att försöka göra sitt bästa är bra men sedan kan det gå hur som helst. Och att jämföra sig med andra är det absolut inte läge för.
“Sedan är det bara att inse att du inte kommer kunna köra alla pass som planerat för det händer saker. Och viktigast, inte titta på vad alla andra tränar och hur mycket de tränar och jämföra sig! Då blir man bara stressad!”
Pussel eller inte pussel och hur man gör det?
Här går meningarna isär. En del gillar det här med att kalla det pussel men några tycker att det är helt galet eftersom pussel faktiskt går att lägga. Det finns ett facit att klura ut liksom och småbarnslivet har aldrig ett facit. Men oavsett om man tycker att man pusslar eller inte har jag fått ta del av mångas sätt att lösa vardagen:
“Det är svårt i början, men det heter inte ”pussel” utan en anledning. Man lägger några bitar i taget tills man faktisk efter ett tag inser att man kommit rätt långt och börjar se den stora bilden. Ta en sak i taget, lös inte allt på en gång, precis som ett pussel. Slänger du ut alla bitar i en enda hög och ska lösa allt samtligt går det det inte! Ta några bitar i taget så löser det sig, ibland fastnar man ett tag tills man hittar en lösning och då kommer ofta vidare med många fler bitar. Jag känner igen mig i paniken när man inser att livet förändras och man inte kan se lösningen direkt! Livet prövar en emellanåt men man blir starkare av varje erfarenhet.”
“…sen så är jag inte så förtjust i uttrycket livspussel, det indikerar likom att det finns en färdig/förutbestämd lösning och en mall att följa och jag behöver snarare gå min egen väg och tänka utanför boxen”
Om varsin egen kväll varje vecka och att underlätta hemma
“Vi har varsin egen kväll varje vecka där min partner gör sin grej och jag tränar, den är helig. Sedan kör vi mer hemmaträning nu än innan vi fick barn. Vi försöker underlätta så mycket som möjligt med det praktiska – från hemstäd istället för att det ska gå två dagar i månaden åt städning och rutiner på handlingen”
“Vi är två tränande föräldrar med två barn och vi får ihop det men vi gör heller inte mycket annat än att ta hand om barn, hushåll och tärning. Sedan vi fick vårt första barn har vi inte jobbat 100%. Jag hinner jobba sedan tänker jag.”
“På helgerna turas vi om, jag brukar ta distans lördag förmiddag och min partner lördag eftermiddag eller så tar vi varsin dag”
“Vi brukar få med ett barn på kvällsträningen antingen ett som ändå skall sova och får somna i vagnen under träningen, eller så hänger den andra som behöver rastas och skall sova senare med ut (han cyklar den vuxne springer/cyklar). Styrkepass får köras med barnen, nöjd med det som blir av i bästa fall får man kört hälften av det man tänkte. Morgonpass utgår för mig pga morgontrött men hundrastning och morgonlöp är ofta pojkvännens träning. Pussel deluxe som sagt!”
“Sortera bort allt som inte är viktigt, gör storkok, beställ hem mat om det går eller beställ färdig kasse att hämta, använd släkt. Minska ner på mobil och datahäng om det går ? “
“Vi jobbar inte heltid. Inte för att hinna träna utan för vi i första hand vill hinna umgås med barnen. Förskola 8-14.30, 4 dagar i veckan gör att man hinner fixa hemma, laga mat o allt annat och ofta även hinna/orka träna utan att det blir för mkt”
“Vi har 4 barn 5mån, 3,10.12år. Jag tränar ca 10-12h per vecka. Kör mina trainerpass på kvällen innan det är dags att natta småttingarna. Tar disk och tvätt efter nattning. Cyklar till och från jobbet samt kör lite styrketräning, simning när jag följer med äldsta till hans träning. Det finns inte mycket utrymme för något spontant men med schemaläggning så går det att få rätt bra styrsel även på tiden utanför jobbet.”
“Ni går igenom veckan på söndagar, aktiviteter, jobb, träning mat osv. Är snälla mot er själva. Träna efter jobb en vardag, en sen kväll och sen ett helgpass? Den som inte lämnar kanske går ta ett eller två tidiga morgonpass? Skala ned. Curla er själva och fokusera på att detta är nu, snart är hon större och kan vara med eller vara på barnpassning på gymmet ex. Det ÄR tufft, men det går. Inte jämt, men oftast.”
“Är du morgonpigg är det en stor fördel då pass kan förläggas innan alla vaknar. En stor fördel med förändring är att sättet att träna förändras. För egen del har det blivit mer kvalité på passen eftersom det inte finns tid till mellanmjölk. Lägg in flera korta pass, alla pass är bra pass. Och välj alla möjligheter till transportträning och vardagsmotion, det räcker långt”
Att vara snäll mot sig själv
Att ta hand om sig är viktigt. Prioritera bort energitjuvar, telefontid, tid med datorer och TV. Göra det som känns bra i magen. Inte jobba för mycket. Följa hjärtat för att orka och kunna vara en bra förälder.
“Jag har tagit bort allt som ger mig stress. Jag fick värdera om många saker, vad som var viktigt på riktigt för just mig. Och träningen får mig att må bra, känna mig bra och jag får mer energi av den, alltså står den högst upp på listan.”
“Krama och pussas mycket. Älska varandra och försök att inte bli irriterade på skitgrejer”
“Tänk att det är okej att inte hinna ibland, och att det är okej med färdiga köttbullar”
Ingenting är omöjligt
Jag har också fått mycket pepp som handlar om att det inte är omöjligt, det kommer att gå. Alltså, från hela mitt hjärta, tack! <3
“Det kommer att gå, ni kommer att hitta vägar. Det kommer såklart vara lite kämpigt i början men det kommer att bli bra, jag lovar. Ingening är omöjligt, kan jag så kan du!”
Jag stannar där. Ingenting är omöjligt. Min coach lägger träningsschema as we speak och jag och chefsmekanikern har läst och pratat och vi har en plan. Jag ska berätta hur vi tänker i ett inlägg snart – det känns inte så himla svårt just nu faktiskt. TACK.
2 comments
Jag tycker det är så intressant med livet och hur andra familjer lägger upp sina veckor med barnen och träningen.
Jag tänker det här med VAB, när vårt första barn började förskolan så va hon ungefär lika gammal som Lovis och hon började också i januari. Redan på inskolningen blev hon sjuk. Sedan kändes det som att hon hade en lång förkylning hela första terminen, vi räknade antal fulla veckor som vi hade jobbat båda två och det kanske va 2-3 st under första halvåret. Vi jobbade 100% båda två (och har jobb där vi inte kan ta hem jobbet och dessutom läggs inte jobbet på hög om vi skulle vara borta några dagar) men fick ändå lite andrum när dottern va sjuk, det är ju inte så att man tycker det är kul och vabba men när man står mitt uppe i det så måste man ändå se något positivt. Kunna mysa och vila tillsammans eller springa/cykla med vagn en tur. Frisk luft är ju ändå bra.
Att även accepter att göra saker själv med barnet/barnen när den andra tränar ex långpass.
Svårt! Jag har kommit fram till att dåligt samvete duger inte. När du tränar så gör du det ordentligt (rejäl distans eller intervall utan stress), missad familjetid tas igen en annan dag eller senare på dagen när man inte tränar. Likadant med jobb, måste man komma i kapp får man kanske ta extra tid från träning/familj o fixa det som ska fixas. Går inte att tillgodose träning, jobb, familj samtidigt. En sak i taget.