Det bästa med att cykla med kompis

I våras var Anders här och jag visade honom några av mina allra finaste favoritstigar. I en av byarna hemomkring finns ett vattenfall och jag ville köra förbi det. För att komma dit utan att behöva vända valde jag vägen förbi läskiga trappan som jag aldrig cyklat. Eller ens tänkt att jag skulle kunna cykla. Men när Anders bara kööööör och jag såg att det gick började den där urhärliga processen som kan vara det allra bästa med kompiscykling. Förutom att man får cykla med kompis förstås.

Vi fick med hela processen på film (HURRA!) och jag har klippt ihop det. Kolla, visst är det härligt när cykling är såhär?

1. Man är ute och kör hoj, visar lite fina stigar och har ett gott snack
2. Läskiga trappan kommer. Den där jag aldrig ens tänkt att jag skulle klara av att köra
3. “Jag safear” säger jag som för att inte avslöja att jag aldrig skulle våga köra. Läskiga trappan är först en gammal knögglig trappdel, sedan sväng med sten och så superbrant ned. Halt också.
4. Anders bara KÖÖÖÖR.
5. I min hjärna: “OJ, det där går ju. WOW. Jag vill också.”
6. Anders cyklar igen så jag får kolla hans linje
7. Jag gör som jag alltid gör när jag är lite nervös. Lägger ifrån mig hojen och kollar linje till fots
8. Jag kör INTE. 
9. Kollar linjen och har lite inre pepp med mig själv. Bestämmer mig för att nu jäklar kör jag detta.
10. Anders peppar.
11. Jag KÖÖÖÖÖR.
12. Hurra – bästa känslan, det är så ljuvligt när man klarar något och har en polare att fira med! 

Känner du igen dig? Jag tror det här är bästa sättet att bli bättre – att utmana sig med vänner.