Göta petter vilken dag! Först tror en av de människorna som känner mig allra bäst i hela världen att föregående peppiga inlägg var köpt och sponsrat och hittepå och jag vet inte vad. Det var det inte. Sedan hör jag mig själv säga till en kollega att jag funderar på att inte cykla några lopp i sommar eftersom jag inte kunnat träna ordentligt och varit en massa sjuk.
HALLÅ ELLER, ÄR DET NÅGRA HÄSTAR HEMMA? NEJ, TYDLIGEN INTE.
Det var ju bara att inse att det var dags att ta sig ut på cykeln istället för att skriva peppiga inlägg om annat än att cykla. Bestämde mig för att vira in halsen lite varmt i en buff och ge mig ut och leta lite stig en halvtimma-trekvart. Glömde buffen hemma och kom hem två och en halv timme senare. Har hittat en galet bra runda – som visserligen i nuläget på sina ställen är täckt med knädjup snö – men som snart blir riktigt finfin; en lagom kvällsrunda från Åby till Mela och hem igen via Graversfors med möjlighet till förlängning mot Näkna och att kräma ur resterna av benen i backen här utanför på slutet. Det blir bra det.
Dagens vardagsaction: visste inte var jag var en stund. Men någon hade varit lite förutseende och satt upp en skylt redan för fem år sedan. Eller, jag visste väl var jag var, men inte hur långt jag hade hem och det började mörkna och vända samma väg tillbaka är tråkigt. Älskar väl att dra iväg långt och köra lite lätt vilse och upptäcka nytt men man är ändå glad när man hinner hem innan det blir mörkt och det gjorde jag faktiskt.
Det verkar som om jag hittade hästarna som rymt ur stallet. Såklart jag ska försöka cykla lite lopp, det är ju kul. Och så får jag väl tagga ner peppigheten kring saker som typ miniflaskor smörjmedel. Men det går bra att sponsra mig om man vill. Särskilt med startavgifter och sånt – jag är pankare än pankast nu förtiden.
