Cykeln är ihopbyggd, det regnar inte och jag borde vara jättepeppig. Men näe – inte det minsta peppig. Lite trött och seg och frusen och har lite huvudvärk och är inte alls sugen på att sätta mig på cykeln. Ehm, vad hände där? Inte okej Elna, inte okej – bara att ta sig i kragen, byta om och ge sig ut och cykla. Det kan ju inte bli värre än att det känns kaosjobbigt med maxpuls och vill inte kroppen alls kan jag ju kliva av och fincykla lite långsamt för mig själv. Iväg till start med mig nu, seså!
Hoppas den här känslan tänker infinna sig:
