Livet känns flängigt just nu och jag är lite sur och besviken och obekväm på mig själv för att jag tappat bort min röda tråd. Träningen. Kom igång bra över jul med massor av cykel men det kom av sig litegrann och det var längesedan jag tränade regelbundet. Ett par halvhjärtade planeringsförsök har gjorts som sedan inte blivit mycket av och jag hade högtflygande planer på att testa mig igenom massor av gym innan jag bestämde mig var jag skulle ha träningskort någonstans.
Det här känns inte bra. Det här känns inte jag. Jag är ju en sådan där människa som tränar. Jag är ju en sådan där människa som tycker att dagar utan svett och mjölksyra är lite ovanliga dagar, jag är ju en sådan där som inte funkar utan träning.
Idag jobbar jag hemifrån och på lunchen tänker jag gå och skaffa kort på gymmet som ligger närmast mig. Och i eftermiddag ska jag åka några varv längdskidor uppe vid IKHP. Jag är en människa som tränar.
