Äntligen, äntligen, äntligen. I går när vi bänkade oss kring julbordet kom den. Snön. Samtidigt frös det på och idag vaknade vi till ett vinterlandskap – och äntligen fick jag cykla distans på vintervägar. 
En härlig förmiddag i sadeln med Fia & Tessan. Det blev väl inte så värst många kilometer, det blir ju inte det när man dels hamnar på oplogade vägar och dels ska mata på i ett lugnt distanstempo – men till slut strax över tre timmar och femtio härliga kilomter livskvalitet. Lovely!
1 comment
Wow, ni verkar nästan fått mer snö än vi här “uppe”! Härligt!