De små detaljerna

Det ligger säkerhetsnålar från nummerlappar lite överallt. I necessären, i träningsväskan och i tvättstugan. Det trillar ut små färgglada plastbitar ur tvättmaskinen – de där som blir när man drar av toppen på en gelförpackning. Mina ben ser ut som en femårings, de är fulla med skrapsår och blåmärken.

Bredvid en pelargon på skomakardisken i vårt stora rum ligger alltid en liten hög pinaler som hamnat på fel ställe och ska tillbaka till garaget. En cykelpump. En däckavtagare. Och en strumpa som slitits ut och som ska bli trasa till cykelkedjor.

Jag tycker att det ser jättekonstigt ut med killar som inte har rakat benen och jag fattar inte vad bekanta menar när de påpekar bonnabrännan på stranden. Jag är alltid hungrig och en stor klase bananer står alltid överst på stöd-köpa-varje-dag-listan.

I köket har jag en särskild förvaring bara för cykelenergi. Och den är alltid knökafull. Precis som min tvättkorg – det går alltid en maskin träningskläder.

Jag är cyklist och jag har varit det så länge att massor av konstiga saker är alldeles normala för mig. Killar rakar benen och det är inte lönt att försöka jämna ut solbrännan efter cykelkläderna och ett och annat skrapsår och blåmärke är ju standard när man tränar och tävlar i terräng.

Det är som om att de små detaljerna som avslöjar att jag är cyklist i själ och hjärta och de är ganska många. Känner du igen några av dem? Har du någon annan detalj hemma hos dig som avslöjar vad som är din grej förutom det mest uppenbara i stil med cyklar, hjälmar och en stor träningsgarderob?