Det fjärde Lovisbrevet,
Alboga Kvarnskog,
15 mars 2018
Älskade Lovis,
Du blir sex månader gammal idag. Ett halvår. Månaden som passerat sedan jag skrev ditt förra Lovisbrev har varit så spännande, du har utvecklats så oerhört mycket, du har lärt dig så många nya saker.
Du kunde sitta själv redan när du var fem månader och nu kan du ta dig från liggande till sittande och från sittande till liggande. Lätt som en plätt. Om vi sträcker ut våra händer mot dig tar du tag i dem med ett litet men bestämt grepp och ställer dig upp – du behöver bara lite stöd från mig eller pappa och så fixar du helt själv att ställa dig. Vi har förstås fått ge upp mysiga babykorgen till förmån för spjälsäng för att du inte ska klättra och ramla ur sängen när du vaknar om natten.
Du har sovit tre hela nätter utan att vilja äta. Magiskt tycker jag – och hemligheten är att du börjat tycka mycket om vanlig mat och äter rejäla portioner gröt. Du vill fortfarande ha lite flaska med välling ibland men för det mesta är det mat som gäller.
Du kommunicerar med oss med hjälp av två enkla ljud som du kompletterar med lite arm och handrörelser – och vi förstår vad du menar, vi kan se skillnad på om du vill ha mat, välling, vatten eller om du är mätt.
Alboga Kvarnskog 2 april 2018
Kära Lovis, tiden sprang iväg och jag hann inte skriva klart. Bara på de veckor som gått sedan jag började ditt fjärde Lovisbrev har det hänt massor. Du kryper snabbt, du ställer dig upp mot saker, du ställer dig upp och släpper en hand, du jobbar stenhårt på projektet att ta dig över trösklar och du har börjat prata mer och mer.
När vi var på sexmånaderskontroll på BVC var du supertrött och jag tyckte du var väldigt lugn men läkaren var ändå förvånad över hur pigg och alert och med du var. Undrar vad han sagt om han fått träffa dig när du var som piggast?
Käraste min Lovis, varje dag med dig är fantastisk. Finare och roligare och mer charmig bebis får man leta efter. Jag älskar dig till månen och tillbaka fler gånger än det går att räkna.
Stora kramar,
Din mamma
