Vi bor ju alldeles nära gamla riksettan mellan Gränna och Huskvarna, en väg som alla vätterncyklister känner igen. Att kolla på cyklisterna brukar vara obligatoriskt, både att smyga ned om senkvällen eller om natten och heja på alla cyklister som trampar med sina små lysen och förstås att kika på subgrupperna dagen därpå. I år blev det lite annorlunda, småbarnströtta gick vi och la oss så fort barnet somnat och vi hann bara en kort sväng för att kolla de allra första subgrupperna mellan matning och sovstund.
Vi hade bevakning i RaceOne-appen på vännen Anders men blev ändå överraskade av hur fort de körde mellan Ödeshög och Gränna – plötsligt dök Vätternrundans förstabil upp och strax därefter kom mustaschernas motorcykel följt av ett snyggt och snabbt gäng. Behöver jag nämnar hur SUR jag är över att bilden med Anders segertecken blev suddig? Behöver jag därtill nämna att jag är SJUKT sugen på att köra VR fort nästa år? Jag har ju sagt att jag aldrig ska göra det igen.
