Sommarminnen

Det plingade till i telefon och jag blev glad när jag läste. Helena hade skrivit till mig och Sara och undrade om vi inte skulle köra ett gemensamt tema igen och föreslog att skulle lista våra tre finaste cykliga sommarminnen från årets sommar. Underbar idé. Förstås svarade jag att jag ville vara med. För sommar älskar man ju.

Men. Alltså. Nu sitter jag här med någon form av ytterst ovanlig skrivkramp. Tre cykliga sommarminnen. Det kan ju inte vara så svårt. Men jag liksom snöar in på att de ska vara från semestern och semestern var ju bara varm och hemsk och hemsk och varm. Jag svettades och hade panikkänslor över värmen och kunde inte sova i värmen och orkade inte göra något vettigt vi värmen och önskade att vi fått till mer familjeäventyr men det var för varmt och varmt och varmt och varmt. Jo, vi hade skitfina stunder också, det hade vi, men mest var det varmt och jag är inte så himla trevlig när jag dör av värme. Resten av världen vänjer sig vid värme och älskar den, jag gör det inte.

Istället för att bubbla ur mig lyckliga sommarminnen känner jag mig lite småsur över att tänka tillbaka på värmen och så längtar jag efter höst. Efter krispig och klar luft. Efter att de löv som finns kvar på träden efter sommarens torka ska skifta färg och bli knalliga och att skogen ska komplettera med den där härliga och höstiga doften. Jag längtar efter att få köra det som är kvar av säsongens XCO-tävlingar. Efter HTFU-pass i badass-väder. Efter att gå och längta efter att packa upp 2019 års hoj och planera vinterträningen och ha traditionsenlig oktobervila och bara larva runt och ladda batterierna inför alla långa distanspass som komma skall.

Men.  Nu var det ju sommarminnen vi skulle lista och tre saker som ändå sticker ut lite extra från semestern är ju när vi var på Sommarbergsäventyr på Omberg, när jag fick köra träningstävlingar och när vi spelade in den fnissigt glada podden efter att Helena fått cykla hem med SM-medalj i bakfickan. I övrigt har jag nog inte lust att komma ihåg sommaren, hujedamig så varmt det var. Enda svalkan var inne i skogens skugga och inte ens där var det svalt på riktigt.

Lite orättvist av mig kanske att inte alls lista grymma pass i juni, distanspass med brudarna och all magisk utveckling som jag gjort på cykeln under säsongen, men nu var det tre som gällde och tre blev det och så lägger vi semestern till handlingarna och taggar sensommar och tidig höst.

Sugen på mer sommar? Du hittar Saras sommarminnen här (pepp på att det snart kommer en mini där förresten) och Helenas här.