Det hände en grej igår när vi var ute och cyklade. En sådan där grej som fick det att kännas som om att det finns en mening med precis allting.
Vi hade nyss tagit en kort paus och stannat till på en liten grusväg för att jag skulle plocka fram lite snabb energi och strax därefter svängde vi ut på en större väg.
Det var en nittiosträcka med dubbla heldragna linjer, men det var inte så värst mycket trafik och vi cyklade bredvid varandra. När vi hörde en bil komma bakom oss bestämde vi oss att just den här gången skulle vi inte ändra så att vi cyklade efter varandra, det fanns plats och sikt för bilen att köra om oss trots heldragna linjer.
Vi låg kvar i bredd. Bilen fick sakta ned ganska ordentligt och korsade den heldragna linjen med sina hjul. Och just precis när han kört om oss kommer en älg springandes. Den lufsar rakt ut i vägen, alldeles rakt framför bilen.
Som tur var hade ju föraren av bilen behövt sakta ned för att köra om oss säkert. Att behöva köra om cyklister är sak som många gånger får folk att svära och sura och tuta och bli alldeles galna – men den här gången tänker jag att människan som körde bilen nog var ganska glad att vi var sådär pyttelite i vägen att det krävdes en sänkning av farten för att köra om.
Tänk. Att vi cyklade bredvid varandra just där och just då kanske räddade livet på både människa och älg. Det finns en mening med allt.
