Cykla MTB i Tänndalen

ANNONSSAMARBETE MED TÄNNDALEN

Cykla MTB i Tänndalen

Vi spenderade en vecka med fokus på att cykla MTB i Tänndalen och vi har redan bestämt oss för att vi ska åka tillbaka så snart möjlighet finns. (Scrolla ned för fjällcykelbilder, jag ska visa lite hur vi bodde och så först!)

När vi summerade vår semester stack det här ut. Att uppleva fjällcykling med familj och vänner var en upplevelse vi är så tacksamma för. Dessutom visade sig Tänndalen vara väldigt barnvänligt och när vädret slog om till fem grader och galen blåst fanns det ändå mycket att hitta på.

Tänndalen i Funäsfjällen

Tänndalen är en del av Destination Funäsfjällen och när vi närmade oss vårt slutmål på slingriga vägar efter en dag i bilen pirrade det förväntansfullt i magen. Vi körde försiktigt, inte bara för att vi hade våra finhojar i äventyrsbussens lastutrymme utan även för att vackra renar korsar vägen lite precis som de känner för. Det gäller att vara beredd. När vi var framme och sträckt på benen – nyfiket kisande mot fjälltopparna som badade i gyllene kvällssol checkade vi in på SkiLodge Tänndalen.

Vi bodde på SkiLodge i Tänndalen

Vi hade bett om djurfri lägenhet och fick balkong på tredje våningen med utsikt över dalen och bort mot Hamrafjäll. Jag är kopiöst petig med stugor och lägenheter och ingen får ta in en väska förrän jag noggrant granskat varenda hörn. Här fanns inte ett dammkorn under sängarna – och från första minituiös inspektion levererade Skilodge och människorna som arbetar där på topp.

Jag kom på först samma dag som vi checkade ut att jag inte tagit några bilder i lägenheten och Lovis kommenterade förvånat när jag började fota inomhus: “Mamma, låtsas du att vi är ute?”

Skilodge restaurang och Hamra Sportshop

I direkt anslutning till Skilodge finns en restaurang där man kan käka frukost, lunch och middag och så finns Hamra Sportshop där man kan hyra MTB, boka kanoter och instruktör för klättring och köpa det man glömt hemma. Jag var förbi hos gänget i shopen och snackade en stund – supertrevliga och med många bra tips.

Vi hann med tre besök i restaurangen också. Det blev en pizzakväll, en eftermiddag med after bike-burgare i solen och så lyxade vi till det med frukost vår sista dag. Den mesta maten lagade vi i lägenheten, vi är ju smålännigar och storkok är ett bra sätt att hålla nere matbudgeten och istället lägga en större slant när man väl äter. Förresten har vi nog aldrig ätit bättre hamburgare och pommes än vi gjorde i Tänndalen, det är inte klooookt vad gott det var. Rejäla burgare, gott bröd och drömmigaste pommesen någonsin, både stora och små var eniga om det.

Tusen varv i Tänndalens teknikbana

Det är först nu vi uppskattar grejen med barnvänlighet

Tänndalen är väldigt barnvänligt och jag tror att det inte är förrän nu som jag verkligen fattar grejen med hur bra det är med barnvänligt. Det krävdes liksom egna barn för att förstå sig på hur stor skillnad det kan göra att barnen trivs.

Precis utanför hotellet finns en teknikbana och där släppte vi loss kidsen som körde tusen miljoner varv. Runt, runt, runt – igen och igen och igen. För varje varv blev de lite säkrare och coolare och sista dagen tog Lovis det “stora hoppet” och jag tror hon växte flera centimeter då.

Belåtna föräldrar kunde konstatera att cykelglädjen i Tänndalen gjort att vår tjej utvecklats något enormt under veckan genom att bara ha roligt och uppleva.

“Tänk att vara nästan fem och få cykla fjäll” sa vi. Och så tittade vi i samförstånd på varander sådär mot varandra som föräldrar gör när småbarnslivet levererar och tålamod och tragglande ger utdelning.

En höjdrädd mamma i liften

Jag var supernervös för att åka lift. Jag är så galet höjdrädd och natten innan vi skulle åka upp drömde jag mardrömmar om att alla ramlade ur liften och att jag krampaktigt höll tag i mitt barn som var på väg att glida ned från liften till någon sorts fjällavgrund. Kan man ens sätta en unge som är nästan fem i en lift tänkte jag skräckslaget när vi snällt ställde oss på “stå här”-texten och fick hjälp av det superproffsiga teamet som jobbade i liften att sätta i cyklarna i stället.

Man kunde sätta en liten unge i liften. Oj vad enkelt det är att åka lift med Lovis. Jag höll inne all min egen rädsla och pratade om hur härligt det var och det blev liksom härligt. Nästan. Lovis satt still och njöt och kikade på renar och cyklister och allt gick hur bra som helst. Min oro var som tur var helt i onödan. På toppen fick vi hjälp att ta ur hojarna och Lovis sprang lyckligt nedför rampen med full pepp på att upptäcka vad som fanns däruppe.

Tänndalen fjällcykelpark

På fjällets topp finns Tänndalen fjällcykelpark. Och vandringsleder som Lämmelstigen och så en toppstuga där man kunde köpa lite käk och fika. Fjällcykelparken har flera spår som går som rundor uppe på toppen och så startar lederna för utförsåkning där.

Barnens favoriter av stigarna på toppen blev gröna Vigelstigen och Fjällfeeling. Fjällfeeling hann vi köra flera varv men Vigelstigen var ett långt äventyr med fikastopp, renspaning och allt möjligt annat. Lovis fyller fem om ett par månader och kompisen som följde med ska fylla fyra – då går det inte så fort eller långt, det är inte heller det som är grejen. Tvärtom – att det får ta tid lägger grunden för framtiden tror vi.

Föräldrarnas favoritled

Föräldrarnas favorit blev röda Fjällräven. Vi var tre tekniskt duktiga cyklister med high end-cyklar, vana vid stök och bök och då är Fjällräven tre kilometer kul. det går att trycka på hela vägen från första åket och när man kört in den blir den härligt flowig med stökkänsla.

För den som nyss börjat eller gillar mindre stök finns härliga leden Fjällblå också. Fjällblå ligger på en alldeles lagom mellannivå som alla klarar av. Jag tog en QOM på en riktigt snabb del av Fjällräven och knep andra bästa tid på hela slingan. Så nöjd med det eftersom kroppen just tillfrisknat från förkylning.

Utförsåkningen funkar fint med vanlig XC-cykel, du behöver inte enduro-cykel och absolut inte downhill-rigg för att köra här. Det finns en downhill-led och den klarade vi utan problem med XC-cyklarna. Resten är gravity-åkning för alla sorts cyklister.

Stegra svårigheten för de minsta

Våra små åkare körde flera åk nedför fjället. Lovis kör en 20″ Woom 4 och den funkade perfekt för henne i Tänndalen. Vår rekommendation är att låta de mindre cyklisterna börja med att köra kruvor nere på teknikbanan. När de är trygga där är det dags för blåa leden Fjällflyt och om de kör den säkert kan de gå vidare till blåa Fäbodflyt. Vi hade en förälder i täten och en i svansen för att de små skulle åka extra skyddat. Alla utom en “dum” cyklist visade stor hänsyn till våra små kids när de tog upp plats i flytlederna.

Min favorit nedför fjället blev en kombo. Först en bit på blåa Fjällflyt, sedan en avstickare för att köra röda Renen, tillbaka in på Fjällflyt, avstickare för att köra röda Mardrömsskogen och sedan en kombo av blåa flytleder sista biten.

Fjällcykling i Tänndalen och Funäsfjällen

Det finns så mycket fint att uppleva här. Dessutom är det nära till andra fjällcykelparker om man behöver omväxling och det var faktiskt en gnutta frustrerande att jag inte kunde cykla så mycket som jag hade tänkt mig. Luftrören spökade och orken fanns inte riktigt så jag fick spara alla längre leder till nästa gång.

Klicka här så hittar du en ledkarta med alla stigar i Funäsfjällen. Det finns också en app med alla leder som är bra att ladda ned.

Det är också så himla fint att destinationerna i Funäsfjällen samarbetar. Liftkortet var giltigt på alla destinationer i Funäsfjällen. Så himla bra. Papporna och kidsen var iväg en dag och testade cyklingen i Ramundberget och åkte gondolen i Funäsdalen. Jag hade på önskelistan att ta en tur till Lofsdalen och möta upp fjällcykelproffset Helena. Det hanns inte med så den får jag spara till i näst vi är till fjälls.

När man inte cyklar då?

En bra cykeldestination har ju annat än cykel, det är ju sedan gammalt. Dels för att det inte alltid är hela familjen som cyklar, dels för att man behöver cykelvila en dag då och då. Och för att vädret även sommartid kan slå om så att cykling inte är en bra idé. Tänndalen levererar hur mycket upplevelser som helst.

Det känns som att vi knappt skrapade på ytan på allt kul som finns på den här fantastiska destinationen. Man kan paddla, fiska, vandra, klättra, gå på konsert på fjället, gå på marknad i Funäsdalen, springa trail, rida islandshästar och säkert massor mer.

Det vi hann med var bland annat en vandring på Lämmelstigen och en vandring till Andersborgs Våffelstuga . Papporna och kidsen passade på att dra iväg och åka gondolbanan i Funäsdalen också. Jag gick rakt upp på fjället en kväll. Där fick jag se solen dala över vidderna och fjälltopparna bada i guld. det var obeskrivligt vackert. En barnvänlig vandring är att gå till Big Bench. Big Bench Projekt är 185 bänkar spridda över Europa. En av dem står i Tänndalen.

Vi vill ha mera fjäll!

Att få med mig hela familjen till sommarfjäll har varit en dröm jag haft ganska länge. Att det äntligen blev av och att det blev så bra som det blev känns så tokigt fint. Vi är överens – vi behöver göra mer av det här, vi vill ha mera fjäll. Det här var familjens första sommarfjäll tillsammans men definivt inte den sista.

Vi vill komma tillbaka hit för att cykla MTB i Tänndalen igen. Vi vill fascineras ännu mer av Tova-Lizas renar, kanske springa någon trailrunda som Sara kan rekommendera, göra en barnvänlig variant av Wildas vandringar och träna teknik med Helena, rida islandshäst med Malin Och så en liten sak till. Jag vill så gärna se en livs levande lämmel. Jag såg en som inte alls var livs levande men trots idogt spanande blev det inte mer än så. Jo, förstås – lämmlarna i liften på Lämmelstigen såklart.

Vi summerar en vecka vi verkligen är nöjda med. Vi stoppar in den i minnesbanken för resten av livet. Extra glada att vi över att vi packade kläder för ALLA väder för både sommarkläder såväl som ylleunderställ, regnkläder, vindkläder, arm- och benvärmare för cykling, mössor och tjocka vantar kom till användning.