Jag skäms fyra mil tur men inte retur och det är värt det när kroppen får tillverka massor av måbra-medicin

Jag har en tung period och jag har skrivit massor om det men kommer inte till publiceraknappen.

Kanske för att jag är mitt i det, kanske för att jag inte har tålamod för snyfthistorier, kanske för att jag just nu inte skulle må bättre av omtänksamma tips. Det är komplext på något vis – för samtidigt vet jag ju att vi är så många som mer eller mindre ofta trevar runt i mörker och att veta att man inte är ensam är så värdefullt.

Du är inte ensam. Jag är inte ensam. Allt kommer att bli bra. Och det finns många saker som får mig att hålla mig över ytan – som vänner, familj och klubbträning tillexempel.

Igår satt jag bakom ratten i vår stora, dieseldrivna skåpbil på väg mot Hallby på ANDRA sidan Jönköping och funderade på hur i hela friden jag faktiskt kan motivera för mig själv att köra den sträckan en gång i veckan för att träna. Det är varken billligt eller okej för miljön. Efter första intervallerna hade jag svaret.

Jo, det kostar. Det kostar tid, miljö och pengar. Men alltså – jag åker till andra sidan Jönköping – i mitt flöde har jag folk som åker till allt från Mallis till Island, som flyger hejvilt utan att skämmas minsta lilla och så sitter jag och skäms för att jag åker fyra mil tur och retur med skåpbilen för att träna. Det känns lite, lite bättre om jag tänker så. (Eventuellt blir jag ännu argare också – vad hände med flygskammen, bring it back please!)

Men det betalar sig på ett annat plan. Att få hänga kravlöst, prestigelöst och förutsättningslöst med människor som också ÄLSKAR att ta i på cykel ger mig så mycket tillbaka. Jag trodde inte jag skulle orka igår men det gjorde jag och efter ett lugnt varv och ett hårt varv på första XCO-intervallen var kroppen full av sina hemmagjorda måbramediciner. Endorfiner, adrenalin, bekräftelse både från mig själv och andra.

Förutom massa varv på två riktigt roliga intervaller blev det ett efterlängtat cykelhäng med vännen Hanna som hittat till Småland hela vägen från huvudstaden och ett fint nedrull med Elin och Daniel. Och hets-på-cykel-pepp med Eskil och resten av gänget på Hallby. Sånt sätter guldkant.