Tre veckors återhämtning 

Tänk, jag vet faktiskt inte hur jag ska skriva. Jag skriver massor, sjukt mycket, att skriva är ett av mina mest effektiva sätt att bearbeta – men jag har svårt att dra gränsen. Vad är privat och vad är personligt? Vad berättar man och vad berättar man inte? Jag bollar lite med J och inser att jag inte riktigt vet hur jag sätter rätt ord på allt – just nu har jag passerat faser av chock, sorg, uppgivenhet, ledsnaste ledsenhet och landat i en riktigt arg fas och vill helst mest skriva haranger av svordomar. Och det gör jag också – men jag spar er dem.

Hur som helst. Jag ska vara sjukskriven i tre veckor. Krisreaktion och sorgebearbetning. Eftersom det tog mig två timmar att cykla två mil i dag inser jag att det är en rätt bra jäkla grej att jag inte ska jobba nu men ändå, jag är skitsur.

Jag har i alla fall galet bra planer för vintern. Ska berätta mer om det snart. Det blir göttigheter som trettio mil runt sjö i december och massa kul på CX, och under tre veckor där hjärnan ska krisa klart har jag massor med tid att hitta tillbaka till träningsrutiner och kanalisera känslor medelst mjölksyra i uppförsbacke.