Sex veckor kvar, sex veckor kvar, sex veckor kvar. (Skrev ett uppgivet och väldigt ledset inlägg igår om vecka 33 och om att barnmorskan ställde mig på vågen och ett litet helvete brakade lös inombords men det får vara. Sex veckor kvar. Cykelfröet mår bra och växer precis som hon ska och cykelfröpappan borde ha medalj för han är så himla bra.)
3 comments
Och du borde få medalj för ditt slit och din tapperhet. Du har en fantastisk inställning och skriver så positivt trots att du har det tungt. För övrigt en fin bild på en vacker blivande mamma i vacker natur.
De där sista veckorna är sååå långa! Och det säger jag inte för att vara elak, utan det är bara ett konstaterande.
Men det är sååå värt all väntan och längtan. Promise! 🙂 <3