Vi tog lådcykeln och for till Ravelsmarks gård för att plocka majs i lördags. På Ravelsmark har det funnits självplock av majs så länge jag kan minnas. Jag har härliga minnen från när jag och mina syskon var små och sprang omkring i labyrinten av majs tillsammans med barn från gården som var jämnåriga lekkamrater med mina syskon. Just en sådan där upplevelse jag på något vis vill förmedla vidare till vår lilla.
Jag har också några panikartade minnen från när man kände sig ensam och vilse långt inne i ett majsfält. Och så minns jag känslan när vi fick majs hemma – det var liksom både lyxigt och festligt i slutet av åttiotalet. Nykokt, varm majs med en klick smältande smör. Ljuvligt.
Lovis tyckte majsplock var superkul. Men hon kände sig också lite otrygg ett slag när jag var för långt bort och det är ju lätt att förstå att man känner sig liten i en majsåker, för plantorna växer tätt och är högre än jag.
Väl hemma visade det sig att hon föredrar rå majs. Så jag åt kokt majs och hon åt rå majs och så googlade vi majskorn, hamnade hos Sara Bäckmo och frös in både kolvar och korn tills i vinter.