Jag vill så gärna berätta om hur härligt vi hade det i lördags. Elin hade bjudit in till födelsedagskalas på MTB och trots att det var så varmt så hettan liksom dallrade över en del stigpartier blev det en ljuvlig dag. En sådan där jag kommer minnas och tänka tillbaka till länge, en sådan där dag som fyller mig med tacksamhet över att ha både cykel och fina vänner i mitt liv.
Emma, Marie och jag mötte upp hemma hos Elin på förmiddagen. Det var sådär varmt så det kändes som att kliva in i en bastu när man öppnade bildörren – men hey, vi hade ju depåbil med oss hela dagen – det fanns liksom inget att oroa sig för.
Elin fick en blomma och en present, det var ett tag sedan hon fyllde men fira, ja – det kan man ju göra hela födelsedagsåret! Vi lastade ur cyklarna, lämnade varsin rygga med bra-att-ha-grejer till Daniel och sedan följde vi Elin resten av dagen. Hon hade tänkt ut rutt och fixat lyxigt fika till depåerna. Elins man Daniel mötte upp oss med jämna mellanrum så vi fick fylla på med vätska, energi och snacks. Det kändes helt ärligt som att det var ens egen födelsedag – vi blev så oerhört bortskämda!
Det blev en blandning av grusvägar och stig hela dagen. Första depån alldeles precis vid MTB-banan vid Åsasjön, så vi snurrade ett varv där innan vi fick mat.
Daniel servade oss hela dagen. L Y X I G T!
Banvall blev det också. För det mesta hade jag ingen aning om var vi befann oss – så himla skönt att bara åka med!
Om vi cyklade upp till Tabergstoppen en varm dag som denna? Jamensåklart!
En hel del stökig stig cyklade vi också. Har av förklarliga skäl mindre bilder från stigarna – man langar ju liksom inte upp telefonen för att knäppa bilder när det är tekniskt.
Andra depåstoppet (eller okej, tredje – vi fick sätta in en extra vätskepåfyllning emellan) var det lyxigaste ever. Jordgubbar och iskall must, brieost och salta kex – snälla, rara så fint och gott!
Det gick åt mycket carbs. Testade Umaras menthol – det var ungefär som varm tandkräm. Awesome when frozen står det på förpackningen, men nu hade vi 33 grader i medeltemperatur enligt Garmin, raka motsatsen till frysbox.
Lite felkörningar och kartcheck hör till.
Småländska lyft mellan beten.
Jag är inte tränad för långpass – det gick bra men OJ VAD SLITEN JAG VAR MOT SLUTET!
Sista depån vid Olsbobanan. De som orkade körde ett varv där (jag orkade faktiskt inte) och sedan rullade vi mot Axamosjön.
Ett bad när man kört nio mil i över trettio grader är bland det ljuvligaste man kan tänka sig. Sedan rullade vi tillbaka hem till Elin, tog varsin dusch och blev fortsatt bortskämda med after bike, middag och glass. Vilken succéfest!
0
