Ikväll är det dags för backintervaller igen. Sist jag körde backintervaller med Norrköpingsgrabbarna var det trötta, sega post-vätternrundanben. Jag hoppas på lite mer pang-pang idag – känner mig supertaggad och ser fram emot passet, jag vet att det blir både jobbigt och kul och hoppas som sagt att benen ska vara pigga.
Backintervaller är grymt bra – man rullar tillsammans i ett lugnt tempo mellan backarna och sedan ger alla allt de har uppför – för att vänta in varandra på toppen. Alla, oavsett grundform och styrka, kan hänga med på ett sådant pass och ta ut sig till max – ingen blir avhängd.
