Coachad från panik till cykellycka

Jag har flera gånger bestämt mig för att inte köra Euro MTB Masters Challenge på lördag kväll, ni vet; tävlingen som går efter EM-rejsen på delar av EM-banan för oss som har tävlingslicens i mastersklasserna. Det kändes för svårt. Inget har stämt. Teknik och självförtroende som bortblåst och massor av negativa tankar. Efter loppet i helgen höll jag nästan på att bestämma mig för att helt lägga ned XCO-rejs, det som jag alltid tyckt varit så kul.

Men. Så fick jag till en timme med Annie Söderberg, en grym tjej som jobbar med massa kul cykelrelaterade saker. Hon skriver för Bicycling, hon coachar cyklister och roddar ihop coola downhillcamps och hon är en sådan där härlig person man ser upp till. Timmen med Annie var fantastiskt bra för självförtroendet, hon har liksom förmågan att plocka fram ens allra modigaste och bästa jag, att få en att känna sig som en cyklist, tänka bra saker och fokusera på att lösa uppgiften.

När vi var klara hade jag cyklat både stenkistan, hela ravinen och stenarna i mitten av Strutsabacken och jag var liksom lite mållös över hur bra det gick. Under timmen vi var ute på EM-banan släppte det äntligen och när jag vinkat av henne skrällde jag med att köra ytterligare några saker jag inte vågat innan.

Från panik till cykellycka. Från magont till lyckliga fjärilar. Från jag kommer slå ihjäl mig till hur löser jag den här uppgiften bäst. Jag kommer att köra på lördag, jag ska inte sluta med XCO-tävlingar och nu känns det riktigt, riktigt kul!