Tiden bara rusar fram och vi är ju mer än halvvägs igenom vabruari. För ett år sedan vabbade vi mer än vi jobbade – inskolningen på förskolan var en febrig och förkyld historia som började strax efter jul och varade ända fram till påsk. Jag fick varenda liten bacill Lovis släpade hem och i mitt träningsschema var det många rödmarkerade och icke genomförda pass. Misär.
I år har jag inget träningsschema men går tillbaka och tittar lite på hur planen var förra året, modifierar och försöker hitta på själv. Känns som att det bara kan bli succé för än så länge har jag varit frisk mycket mer än förra säsongen. En släng förkylning vid jul och en släng för ett par veckor sedan – det summerar upp till en förkylning per månad än så länge och det är ju hur bra som helst. Och jag klarade mig från Lovis senaste – och det är så mycket lättare att pyssla om en sjuk unge när man får vara frisk själv.
Lovis har haft ett par febriga helger i februari och någon hemmamåndag. I fredags tillexempel – då fick vi ställa in våra korvgrillnings och pumptrackplaner och stanna hemma och gosa oss under täcket fastän solen sken ute. Hon var piggare om lördagen och back on track i söndags – och när jag lämnade på föris igår morse var det bara fyra andra barn där. Vi får se hur många som dyker upp på gympan ikväll.
I övrigt är jag inne i en extremt trött period. Det är kämpigt på flera plan – det mesta beror på att jag inte får den sömn jag behöver. Det kändes mycket lättare ett tag och jag ropade hej men nu är det tröttare tider. Tänker att det kommer att vara såhär – det kommer och går och småbarnsåren sliter, och vände gjorde det när jag ropade hej men dippar kommer och kommer och kommer igen.
Förresten – hon säger så himla mycket kul nu vår Lovis. I går stoppade hon upp sitt älsklingsgosedjur, en ren med glittriga horn som heter Lillebror, under tröjan och sa: “Mamma, jag har en lillbro i magen. Hon heter Mållgert”. Och en stund senare när jag drog på mig träningstights och rullade ut en matta i vardagsrummet: “Mamma, du har yoghurtbyskor”. Lätt värt att vara trött för detta underbara snack. Yoghurtbyskor och Mållgert – hon är ju en succé!