Idag stack jag och Lovis till Brahehus efter föris och jobb. Älskar verkligen att sticka på äventyr och eftermiddagsfika ute med henne och så här års är det så enkelt. Vi hade försommarvärme och små ben var cykelsugna och det mesta var på topp. Ni skulle sett hennes reaktion när jag höll henne i famnen framför ett av fönstren så hon för första gången i livet fick känna hur höjd kan kittlas i magen. Det var så sött, hon tyckte det var läskigt och häftigt samtidigt.
Brahehus är för jäkla vackert men en aning rastplatsskräpigt. Lite cigarettfimpar och småskräp som ligger och så förstås ganska bullrigt från motorvägen. Men om man bortser från det är det en mäktig plats, en vacker plats och ett stort äventyr om man är två och ett halvt. Och om du kör förbi på E4 och behöver en bensträckare finns det knappt finare ställe i hela världen att ta en paus på.
Lovis var en aning bekymrad över att vi gick in fastän ingen var hemma. Och att det inte fanns någon dörr. Och att det inte fanns något tak när det regnade. Annars var hon ganska hänförd en stund och sedan i vanlig ordning mest intresserad av att blåsa iväg maskrosbollar och plocka sten.
I näst stannar vi och äter på restaurangen också – det ryktas om nya ägare och riktigt god mat. Idag blev det ryggsäcksfika i solen, vi köpte russin och äpplen och sesamkex på lanthandeln i Ölmstad innan vi styrde kosan mot “slottet”.
