Träningslära för föräldrar

Träningslära för föräldrar, kan det vara någonting? Mnja, alltså – träningslära är träningslära – det vi vet om träning vet vi, hur kroppen funkar och hur man rent tekniskt ska göra för att uppnå resultat förändrar sig förstås inte det minsta lilla bara för att man blir förälder. Eller?

Jag har tränat mig på träningslära för föräldrar under jul- och nyårsledigheten. Pjuh – det är liksom emellanåt en pannbensträning och ett pussel som inte liknar något och då har jag EN mini-me. En enda. Det finns gott om urstarka och vältränade föräldrar med flera små som ändå får till det.

De senaste veckorna har jag tränat bra och fått det mesta gjort enligt plan med mindre modifikation än normalt. Det gör mig stolt och glad, fastän jag har kört pass som blev kortare än planerat, fastän jag har pausat mitt i ett set Vo2-max-intervaller för att trösta, fixa och hjälpa till att gå på toa, fastän jag har styrketränat med en fnissig liten klättrandes på mig, fastän jag har läst bok på yogamattan.

Jag funderade en del på det här under mitt senaste intervallpass i garaget. Lovis gjorde mig sällskap under en timme och det blev som det blev och det blev inte perfekt men bra ändå. Vi hjälptes liksom åt på något vis – hon hejade på mig och jag fick rycka in och fixa lite åt henne när hon behövde det. Och så tänkte jag att jag ska nog ta och inleda det här året med att påminna alla snorsportande småbarnsföräldrar, inklusive mig själv om det allra mest grundläggande inom träningslära:

All träning som blir av är bra träning.

Ett halvt träningspass? Bra träning. En trainer-intervall som blir avbruten för att den finaste lilla människan i världen bryter ihop för att sommarskuggan är läskig? Ptja – det är minsann också en nyttig pulshöjning. Ett distanspass på cykel eller i löpskor som bara blev hälften så långt som planerat för att pusslet med familjen och livet inte gick ihop? Jamen – det är ju ett halvt distanspass och det är minsann mycket mer många cyklar eller springer i hela sitt liv. Sådetså.

Vi tar det igen: all träning som blir av är bra träning. Bättre än ingen träning. Det är inte så himla noga – bara något blir av.