Och så blev det plötsligt måndag morgon och jag sitter med en kopp kaffe och en sprakande brasa (som jag fått tända om tre gånger för jag har glömt att ladda på nytt efter tändveden) och funderar över vad jag förväntar mig av den här veckan.
Jag stålsätter mig nästan lite. Den här veckan har HÖG arbetsbelastning, få möjligheter för mental återhämtning och högt tempo. Det jag gör allra först är att titta på var och hur jag kan återhämta mig. Och om jag kan ta bort någonting.
Måndag och torsdag är mötesfria som tur är. Jag försöker att alltid hålla dem så – jag har fyra arbetsdagar varje vecka och två av dem behöver jag för ren produktion utan avbrott.
På onsdag ska jag in till stan och vara där hela dagen. Vi får se om det håller – men på förmiddagen har jag avstämningar, sedan är det lunchbads-dejt och på kvällen är det föreläsning på Hallby. Mattias Reck kommer och han är ju min go to kring träningslära, man missar liksom inte ett tillfälle att lyssna på honom.
På fredag har vi vår lediga fredag, Lovis och jag, och då tar vi nog en lugn hemmafredag. På lördag och söndag blir det träningsläger med Bauergården som bas. Jag ville ställa in eftersom det var få anmälda men vi kör ändå, det har tillkommit några.
Sedan fortsätter den här veckan in i nästa utan återhämtningsmöjlighet och det är det som bekymrar mig. Nästa måndag har jag möten bokade både måndag och torsdag och det händer mycket. Just därför – efter över tio år med utmattning – planerar jag återhämtningen först. Var ska jag vila? Var kan jag få en powernap? En promenad? En stunds tysthet och ensamhet? Träning? Återhämtning är det enda som inte kan vänta.
