Det gick absolut sådär fort som alla sa att det skulle göra. Nyss var hon nyfödd, nu är hon världens coolaste, finaste, gladaste åttaåring. Här är en septemberbild från varje år sedan 2017 när hon föddes.
Hon föddes strax efter ett på natten och vi fick åka hem redan nästa dag. Hon är inte nes ett dygn gammal på den här bilden, just hemkommen från Ryhov.
Ett år senare. Hon gick redan vid nio månader, hon trivdes liksom inte med att vara bebis.
Två år. Har sprungit rakt in i ett skåp hemma hos morfar och har tejpad panna.
Tre år. Noterar nyttiga godsaker på frukostbrickan. I år fick hon varm choklad och en princess-munk.
Fyra år. Vi cykelpendlade till föris i alla väder.
Fem år och full av äventyr!
Sex år och inte så sugen på att vara med på bild.
Sju år och vi är på septemberutflykt till Visingsö. Det var som sommar!
Åtta år, älskade unge. Jag tycker om att vara hennes mamma, det är det bästa någonsin!
0
1 comment
Helt obegripligt att det redan har gått 8 år! Så kul med bilderna, en från varje år. Man ser utvecklingen.
Jag har alltid tyckt att det här med att vara förälder, det är det bästa i livet. Och sedan en månad är jag morfar. Vilken känns knepigt. Att ha ett litet barnbarn är underbart, men en morfar för mej är en liten vithårig gubbe, och som en sån känner jag mej inte. Och det är lite overkligt att min lilla dotter har en egen dotter nu. Lika overkligt som att dottern fyllde 30 i somras. Var fan tog tiden vägen.