Hur mutar man sig själv att trycka på med det man har kvar i 22%-backen hem med världströttast ben efter flera timmar på MTB:n? Jo, man förklarar för sig själv att om man går ner på lillklingan blir det fanimig inget nedrull förbi glasskiosken! Bilden avslöjar hur det gick. Ouch, ouch, ouch mjölksyra – så värt!
0Elna
Elna Dahlstrand delar med sig av cykellycka, mjölksyra och äventyr på en av Sveriges största cykelbloggar. Hon bor i en liten by strax utanför Huskvarna och cyklar både i skog och på landsväg. Hon tävlar gärna på MTB och älskar utmaningarna lika mycket som naturupplevelserna och brinner för att inspirera fler att upptäcka cykel.
2 comments
Det var du verkligen värd!
Svar: För mig är det bäst att låta bli helt, eftersom jag inte bara kan ta EN chokladruta.
Samma här. Hopplöst med en. Men ibland måste man!