Nu är den igång, zwiftsäsongen. I år kör jag den på en Wahoo Kickr V5 från vännerna på Sportson i Jönköping och efter några pass kan jag konstatera att jag verkligen gillar den. Oklart om mina ben gillar den. Eller mitt pannben, för just pannbenet var då rakt inte med på noterna vid senaste passet jag körde.
Kickrn var ganska enkel att montera. Visserligen tappade jag tålamodet när jag skulle ställa in den för att passa min racer med genomgående axel så chefsmekanikern fick rycka in och ställa in adaptrarna åt mig. Hade jag inte haft möjlighet att be honom om hjälp hade jag löst det med lite google och tutorials (det var något så oerhört komplicerat som att jag skulle vända på dem, hehe) men låt en nu småbarnsmorsa skita i att kunna allt och be om hjälp. Sådetså.
Hur som. Det här är den bästa trainern jag haft. Det som slår den är förstås Wahoos inomhuscykel som jag testkörde lite snabbt i Göteborg för något år sedan, men det är ju verkligen mer cykel än trainer. Förra vintern körde jag på en gammal, osmart trainer med en wattmätare i vevarmen på trossen. Funkade bra men väsnades kopiösa mängder och en osmart trainer justerar inte motstånd i backar som en smart gör. Och en smart, direktdriven trainer är så tyst. Sådär tyst så att man hör om en dåligt inställd växel rasslar, hujedamig.
Jag tycker att känslan är likvärdig med TacX Flux 2 som jag hade hemma för två vintrar sedan, men Kickr V5 är lite nättare och enklare att flytta omkring. En hand på handtaget och en hand som lyfter ramen och det går att flytta den lätt som en plätt. Tror inte jag är ensam om att behöva samma yta till flera saker och därmed är det viktigt att kunna byta plats på trainern utan att ta loss hojen.
Jag kommer att sitta många timmar på den här i vinter. Intervaller. En och annan tävling förstås – jag körde lite med Team Swedish Zwifters förra vintern och det var så kul. Och jobbigt. Just nu har jag snöat in på att klättra Alp du Zwift i jakten på tillräckligt många insamlade höjdmetrar för att få en särskild sorts cykel.
Det blir en bra Zwift-vinter det här. Satsar all in på att periodisera min träning med vab, vad tror du om det, visst känns det som en plan som inte kan spricka?
