Den här helgen är ju en av mina favorithelger varenda år. IKHP anordnar Huskvarna MTB Tour och upplägget är alltid en första tävlingsdag med backprolog, sedan en dag med XCO och en avslutande dag XCC. Tiderna läggs ihop och snabbast efter tre rejs vinner.
Idag körde vi backprolog. All in och fullt spett uppför berget. Hundratjugo höjdmeter på fem minuter typ. Så galet jobbigt – allra mest jobbigt mentalt för man startar en och en och stresspåslaget är nästan värre än mjölksyran. Det är den ultimata kollen för hur den mentala hälsan mår och jag kan rapportera att den var vid god vigör. Jag var tredje snabbaste D40-dam uppför backen av sex och det kändes kul. Ännu roligare blir det i morgon förstås. Då startar alla damer, från elit till master klockan 12.
Jag tömde mobilen på snapshots och kolla här. Två timmar innan start, samlade upp tappade pärlor från golvet.
Åkte iväg, hann ned till gamla riksettan och kom på att jag glömt sätta på chipet. Vände hem, satte på chippet med ett vitt och ett svart buntband. Knips, knips – vilken tur tänkte jag.
Värmde upp i ljuvlig försommargrönska på Huskvarnaberget.
Rullade in till startområdet vid skidbacken, precis där Placebrander har Huskvarnakontor numer. I det svarta huset.
Tävlingshäng med klubbisar från Hallby. Kul.
Vid första kollen funkade mitt chip. Men när jag skulle starta gjorde det INTE det. Snabbt som attan på med hyrchip. Chippet tar förresten hand om tidtagningen.
Man startar en och en och när starten går är det liksom overkligt. Från noll till hundra helt ensam – rakt uppför backiga serpor. För mig tog det strax över fem minuter och jag kände mig osäker efter toppen av backen eftersom jag inte kollat banan i förväg men det gick helt okej ändå.
Mosade allt jag hade uppför och jag hade mer än jag hade vågat hoppas på. Jag gillar ju backar men det kan inte hjälpas – att cykla dem i trivselfart är meditativt, att cykla dem såhär är galet.
Hörde någon ropa “DU ÄLSKAR JU BACKAR ELNA” och tog i lite extra.
Träffade vänner vid målgång. Anders var snabb, Oskar, Marie och barn var support.
Det är så skönt när det är gjort, då är det bara pepp och prologhosta och cyklister som kramas.
Jag kom trea. Kände mig sjukt nöjd. Och väldigt pepp på i morgon – det var relativt jämt vilket innebär att det finns chans till riktigt kul rejs i morgon.
Cykeltvätt och mat på det. BRA KVÄLL!
