För ett par veckor sedan var jag på Billingen i Skövde tillsammans med två riktigt starka vänner. Och jag tänkte flera gånger att det är så lyxigt att få cykla tillsammans med sådana där cykelvänner som är ostoppbart uthålliga, starka och har pannben som aldrig ger upp. Därtill urtrevliga att hänga med och så heter de Anna. Båda två. De är sådana där människor som man blir glad i hela cykelsjälen av att hänga med.
Jag var ju på Billingen för att kolla in destinationen och reka arenan för att kunna planera fyra riktigt bra teknikpass alldeles just den här helgen som kommer. Nu blev det ju inget läger – det kanske gick att läsa mellan raderna på det här inlägget med en omvärldsspaning. Jag blev för dyr när det var för få anmälda och då ställdes det in. Men ÄSCH – jag fick en rejäl dos lägre inkomst den här månaden men vi kan väl strunta i det och gotta oss åt hur härligt det var att cykla MTB på Billingen. Det gör vi, här kommer bilderna:
Jag tog massa glada selfies.
Anna H rullar över stök på en av utförslederna.
Anna S och hennes fantastiska cykelglädje alltså, åh vilket lyckopiller hon är. Jag fick ett citat av henne en gång som jag har skrivit på en blackboard i cykelgaraget så hon är ofta omedvetet med och vardagspeppar mig.
Lite utsikt finns det minsann på Billingen. Anna H vänder med Skövde i bakgrunden. Vi försökte köra en loop från Billingeracet men det gick sådär. Jag var trött i benen och GPS-rutten stämde inte riktigt.
Det har byggts mycket på Billingen och det är så bra och fint gjort. OCH – det byggs ännu mer. Mitt i skogen hittade jag den här glada som byggde ett par hundra meter skojigheter.
Viss vill man måla den regnbågig precis som i Trysil?
MTB-arenan på Billingen är ljuvlig. Passar alla. Fint byggd och man har klämt in mycket på lite yta, är imponerad.
Gröna stigar är de viktigaste – för det är inkörsporten för nya och cykellycka för de minsta. Blir så glad när det satsas på fina gröna partier.
Du ser ju – det är stigar överallt på en liten yta!
Glada selfies.
En sådan här vill jag bygga på Grännaberget. En riktigt fin dropzone, det går bra med en exakt kopia på Billingens.
Byggda leder varvades med naturliga leder. Är lite ledsen att det inte blev läger här för det fanns så mycket roligt att jobba med.
Här skulle vi käkat. Vi hann testa – vi åt lunch med utsikt.
Och nu blev ju skärpan helt fel men på Billingehus hänger mängder av min farmors tavlor. Hon är konstnär, baserade i Göteborg, men hon bodde många år i Skövde. Därmed är Skövde för mig en stad som jag förknippar med stora oljemålningar och konstnärsateljéer som doftar som bara konstnärsateljéer gör. När hon bodde här hade hon utrymme att måla stort och jag älskar hur hon fyller enorma dukar med saker som först kan verka mest som härliga färger men har viktiga budskap. Medmänsklighet, empati, omtanke om de utsatta. Min farmors hjärta är av guldockra.
OM jag kommer att åka och köra MTB på Billingen igen? Ja! Vill ta med familjen hit, tror Lovis skulle älska de byggda delarna och jag skulle gärna mata några varv på slingorna med pigga ben. Tycker att de som arbetat med och arbetar vidare med att utveckla det här ska sträcka på sig och känna sig riktigt stolta och nöjda över sin insats på platsen.
1 comment