Jag känner mig rik.
Jo, jag känner mig rik. Fastän jag tar ut mycket mindre i lön än de flesta i min bransch gör, fastän jag fick 20 000 i restskatt som jag inte tänkt på när jag bytte från F-skatt till AB. Fastän jag just tappade min GoPro Hero 12 i backen så skärmen sprack.
Jag känner mig rik som ett troll när jag tassar ut i trädgården, hämtar in några ägg och ett fång syrener. Jag har allt jag vill ha, allt jag någonsin kunnat önska – och att jag har allt det där handlar inte om att tjäna mycket pengar.
Det handlar om att vi anpassat vår livsstil för lite mindre pengar. Vi var lyckans ostar som hittade ett lite billigare hus och kan göra mycket själva förstås, det underlättar. Att mitt jobb med att synas i cykelsverige gör att jag får fina samarbetspartners som Hestra och Sportson gör att jag kan hålla på med min sport på en fantastisk nivå fastän jag tar ut den där lilla lönen.
För mig är inte lycka och rikedom lika med en stor lön.
Rikedom är lika med livskvalitet. Att vi har det vi behöver, att vi kan laga det som går sönder, att vi kan loppa det vi behöver nytt. Vi kan köpa mat, vi har möjlighet att resa lite i Sverige (faktiskt önskar vi oss inget mer extravagant än nätter i taktält och enkla stugor).
När vi renoverar gör vi det med återbruk. Vi behöver inte nytt och fräscht, vi fixar det som redan finns eller det som ingen annan ville ha. Ett sprillans nytt badrum kommer inte att göra oss lyckligare.
Men visst. Det suger att behöva plocka ut lön för att betala restskatt – men att jag ändå känner mig rik är fint. Och jag tänker att det nog hänger ihop med att känna sig nöjd. Att vara exakt där man vill vara med människorna man vill ha där. Att vara nöjd med livet är en rikedom i sig, och jag njuter av att vara där – men ändå har mål och saker att sträva efter.
0
