Käraste min cykel. Vi ska flyga i sommar du och jag, visst ska vi det? Vi ska lyfta från marken och landa snyggt och säkert. Vi ska dansa fram över rötterna som om ingenting. Vi ska luta oss så mycket vi bara törs i en kurva och vi ska klättra uppför så fort det går.
Käraste min cykel – det är inte klokt vad kul vi ska ha i sommar. Och du – förlåt på förhand, men den första repan måste sättas snart, det funkar liksom inte att vara sådär helt perfekt som du är nu, det måste synas att man varit ute och lekt lite.
