Det här med längdskidor är ju någonting jag håller på och försöker lära mig. Den snöiga vintern för två år sedan fick jag ta över mammas skrotskidor och hon lärde mig grunderna. Tyckte jag fick in snitsen och åkte en hel del, men förra säsongen blev det bara ett pass eftersom snön var obefintlig. Jag har längtat efter längdskidåkning länge nu och idag var det dags. Det visade sig att jag var bättre på att åka utför – för jag har mest ramlat, snubblat, trasslat in mig i stavar och varit på lite smådåligt humör eftersom det fanns för lite frukost i magen. Men fint var det i IKHP-spåren idag, och min skidrutinerade mamma har tålamod av guld när det gäller att få dottern att göra rätt med både armar och fötter.
Just det ja. Jag ramlade väl fler gånger än när det åktes utför för några dagar sedan. Här är en skön variant av ofrivillig planka som kan inträffa om man plötsligt glider bakåt med skidor och framåt med kroppen. Tog ingen tid på den dock. Ehm. 
2 comments
Härligt! Vilka fina spår ni verkar ha.
Övning ger färdighet, jag har nu på mitt tredje år börjat få koll på det här med armar och ben, min kropp är mer skapt för att sitta fast i ett par pedaler.
Du är så skön som skidar runt i subxx-tröjan!
Trimtex vintertröjor är guld att åka skidor i. Och har man en tight budget får man improvisera lite. Cykeljacka blir skidjacka, löpartights med ett rejält underställ under blir skidbralla. Eller vintercykelbralla för den delen 🙂
Att sitta fast i ett par pedaler är så galet mycket lättare än att sitta fast i ett par långa plankor – men det är ju en kul utmaning också! Värst är ju dock att valla, min mamma har hjälpt mig nu men fasar lite för att klara mig själv 😉