…är att det tar väldigt lång tid att få hem en ny ram åt mig. Minst fyra veckor, kanske tillochmed åtta veckor. Ni hajjar ju – ledsen tjej och sånt där. Något sorgsnare än en elna utan mtb får man nog leta efter, och jag saknar min kolfiberpärla så det gör ont i mig – för nu, när det är som allra vackrast vill jag vara ute och åka fort, fort, fort i liljekonvaljdoftande skog.
Men, jag har ju lånat Matthias vinterhoj och är jag snäll och rar och det brukar jag ju vara får jag säkert köra den ett tag till. Den ser snabb ut, en röd Specialized, men är aluminium och ganska tung – men man får väl klämmigt vända det till postivt tänkande; de goda nyheterna är att tung cykel ger starka ben. Kämpa elna, kämpa.
(Det jag egentligen ville skriva var följande: JAG VILL HA EN LÄTT OCH FIN OCH BRA CYKEL SOM PASSAR MIG OCH INTE ÄR FÖR STOR OCH SOM JAG KAN ÅKA TÄVLINGAR PÅ NUUUUU)
0
