Vi ska visserligen njuta av en härlig höst först – med klar luft som är ljuvlig att andas, fallande löv, dimmiga morgnar, färger och gräs stelt av morgonfrost – men det är inte utan att jag längtar jäkligt mycket efter vintercyklingen ändå. Minusgrader och dubbdäck som frasar mot snö och is.
Elna
Elna Dahlstrand delar med sig av cykellycka, mjölksyra och äventyr på en av Sveriges största cykelbloggar. Elna bor i Gränna och jobbar som MTB-instruktör och guide med Vätterbranterna som arena. Hon är också frilansande digital strateg, skribent och föreläsare med fokus på outdoor, cykel och platser.
3 comments
Men huvva, inte börja prata vinter redan! Jag bävar inför denna lika kalla och mörka som ofrånkomliga årstid. Vintercykling – javisst, självklart, det finns ju inget alternativ – men det är ju bara en blek skugga av den vackra barmarkscyklingen. Snöbilder undanbedes i åtminstone två månader till 😉
Haha, ja – det var mest så att jag satt här och var förkyld för femtioelftemiljonte gången i år och tänkte att “men i vinter, i vinter då är jag nog friskare och kan träna mycket” och började längta efter snö. Din vinter är ju ännu mörkare än vår, så förstår att du bävar. Kanske rotar fram lite sommarminnen för att kompensera 😉
“Började längta efter snö” Oj vad jag inte förstår den frasen, men om du sitter och yrar i förkylningsdimma och cykelabstinens kan man ju säga de mest tokiga saker 😉
Krya på dig!!