#fromwhereiride – där jag cyklar, en rätt vanlig hashtag på mina instagram-bilder. Aldrig kommer jag att bli hemmablind här – att cykla i Huskvarna med omnejd är en ständig boost av underbara miljöer, vackra utsikter, magisk skog. Oftast visar jag er bilder med storslagen Vätterutsikt men vi har förstås magiska utsiktsplatser utan vatten, som den här just precis ovanför Ådalsvägens slut på Egnahem i Huskvarna. Jossan och jag tog ett break där häromdagen. Vackert.
4 kommentarer
Katja
24 augusti, 2016 at 09:21Jättevackert! Jag förstår er verkligen, tänkte “här är det svårt att bli hemmablind” när jag cyklade i era hoods i lördags 🙂
Elna
24 augusti, 2016 at 09:23Ja så är det verkligen, jag blir liksom aldrig hemmablind på våra miljöer. <3
Helena Enqvist
24 augusti, 2016 at 09:27Vackert!! Jag har blivit mindre hemmablind sedan Hasse flyttade upp, han som alltid utbrister att det är fint lite här och var! Jag gillar den där taggen på insta, man får se så fina ställen 🙂
Elna
24 augusti, 2016 at 10:13Jag var nog ganska hemmablind när jag flyttade härifrån som tjugoåring, när jag kom tillbaka tio år senare tappade jag hakan över hur storslagna många platser jag inte ens reflekterat över var, som byarna hemmavid och odlingslandskapen längs med gamla riksettan. Det där perspektivet var nyttigt och jag tror att jag fått J att bli lite mindre hemmablind genom att påminna honom om hur fint allt är, precis som du skriver Hasse gjort. 😀