Det var blåsigt igår. Och det var tisdag och när det är tisdag är ju Strutsabacken tänd och då vet ni ju att det är där ni hittar mig och ett gäng andra snorsportare, flåsandes uppför backen med stavar och funktionskläder.
Igår hade vi motvind nedför skidbacken, och go’ medvind uppför. Jag hade pigga ben och ett underställ som jag fick tillfälle att hårdtesta i blåsten som blandades med en och annan regndroppe. Ett färgglatt och tight Active Extreme 2.0 från vännerna på Craft, som en extra hud, inget är ivägen, inget fladdrar, inget skaver. Det andas och det har vindstopper på framsidan och det passar mig just precis perfekt. Jag gillar inte att bli för varm när jag tränar hårt men jag gillar ju inte heller när vinden kyler ned mig alldeles. Jag kände mig så sjukt nöjd över det där understället igår.
När jag bytte om i IKHP-stugan bestämde jag mig för att gå åtta Strutsabackar. Jag kände mig pigg i benen när jag slängde ifrån mig överdragsjackan efter första backen och funderade efter andra backen på om det kanske skulle sitta fint med tio backar. Men någonstans tappade jag räkningen och tänkte att jag kör på tills jag iallafall är säker på att jag kört nio backar. Sista var galet tung och jag kände mig nöjd och rätt säker på att jag kört nio, kanske tio för det var inte så värst mycket folk kvar i backen längre, men när jag stoppade Strava och räknade topparna i diagrammet blev det elva. Baaaaam, elva gånger uppför backen, det finns kräm i benen minsann!
0
1 comment