- Hemmakontoret räddar mig. Att vara på smällen innebär att man ska jobba med saker som illamående, yrsel och enorma vändningar i energinivå. Det är påfrestande att känna att man inte har koll och att byta mående konstant. Att jobba hemma är ovärderligt på ett helt nytt sätt.
- Bloggenergi och idéer i mängd. Jag har många idéer och ni har gett mig många idéer och jag jobbar på både guider om att cykla i Jönköping och att köpa MTB och lite annat smått och gott. Tack för att ni inspirerar mig!
- Otålighet. Jag har svårt att acceptera att jag inte orkar med träning i den skala jag vill nu. Jag blir hängig och kinkig men energin är borta. Det blir en lite trasslig ångestspiral och jag längtar otåligt efter orken att röra på mig för jag fungerar inte så bra nu. Det sägs att man ska njuta av sin graviditet men jag vill bara igenom den så fort som möjligt och få tillbaka min kropp, det här passar inte mig så bra. Är dock övertygad om att det kommer att vara värt det och jag är glad och tacksam och förväntansfull men jag gillar ändå inte att vara gravid.
- Glad efter att ha pratat bort en halvtimma med min syster i går kväll. Hon promenerade genom morgontrötta gator kantade av tjattrande papegojor i New South Wales i Australien och jag satt hemma i kökssoffan med mitt kvällste.
- Längtar efter nya hojen, som är på g – dock lite oklart exakt när. Med lite flyt så tajmar den sin ankomst med den magiska vecka 12 då man ska bli piggare!
5 comments
Härliga kontraster det låter som, med morgonpromenad i sommarväder kontra mörka vinterkvällar på den här sidan jorden.
Verkligen! Det var liksom lite surrealistiskt att sitta på fårskinnsfällen i soffan och kura ihop sig med en kopp te samtidigt som jag hörde papegojornas tjatter i bakgrunden!
Otåligheten är värst. Fy fan. #kämpamedstil <3
❤❤❤
Jag skriver under på punkt 3. Av andra orsaker då, men ska bli såå skönt när jag är i fas med mig själv igen.. ❤
Kram M