Nyp mig i armen och dra mig baklänges för jag kan liksom inte riktigt beskriva peppen över att den där helgen i juni när [trumvirvel] Helena kommer och kör MTB-Vättern och hemmastigar med mig. Vi säger det ungefär hur ofta som helst och jag tänker det varje gång jag läser hennes fina blogg: “tänk om vi inte bodde så långt ifrån varandra så vi kunde cykla ihop lite oftare“.
När jag spånade lite med Vätternrundan (ska berätta lite mer om det på fredag) inför MTB-Vättern (ohhhh, yes – jag ska köra med lite extrautrustning) undrade de om jag kanske ville ta med mig någon. Jag tänkte direkt på Helena och samtidigt som jag tänkte tanken undrade Andreas på Vätternrundan om jag inte skulle fråga henne.
Såklart – jag frågade och blev ju hur glad som helst när hon var sugen på att styra kosan nedåt landet och fredagen den åttonde juni kör vi MTB-Vättern ihop och sedan hänger hon med hit och jag har brutal beslutsångest – vilka stigar ska jag välja att visa henne? Här finns ju så himla mycket fint, skulle behöva ha henne kvar minst en vecka för att hinna med alla godbitar i Jönköping, Huskvarna och Gränna. Vistabanan är ju given, den får hon bara inte missa – sedan är frågan om vi ska köra Grännaberget eller IKHP eller Bauerleden längs med Vättern, det blir inte lätt att välja. En sak är dock säker – det kommer att bli en oförglömlig helg!
4 comments
Det här kommer att bli hur fint som helst!
Jajemen 🙂
Bilden alltså. BILDEN! Käre barn så vackert och härligt fångat!
TACK <3