Kvällsmat på Gränsjövålen

Vi var rätt trötta om fredagskvällen och vi velade ett tag. Vi behövde äta och kunde inte riktigt bestämma oss för om vi skulle äta ute eller utomhus. Jag kikade mot Gränsjövålens topp och längtade upp men på väg från lekplatsen på Idre Fjäll gick vi förbi fina Pernilla Wiberg hotell och spanade på en lockande meny. Både jag och min syster har ibland lite svårt att bestämma oss och den här kvällen var förstås inte ett undantag.

Till slut var det vår kärlek till utomhus och det vackra vädret som fick bestämma – vi bestämde oss för att spara vår trerätterskväll till en annan kväll och medans jag packade ihop bärryggsäcken från Osprey med allt som behövs för att säkra en enkel topptur med nästan-två-åring stack Helga till mataffären på Idre Fjäll och handlade bröd, god salami och plockmat. Och hjortronsoda.

Vi tog den snabbaste vägen upp. Rakt upp för skidbacken. Vi hejade på renarna, kikade på de stora, täckta snöhögarna där man sparar snö för en tidig premiär på Idre Fjäll och så knatade vi uppför fjället. Såklart känns det lite i benen att bära upp sitt barn i bärstol men det är lätt att gå, underlaget är så snällt så snällt. Och om man vill kan man följa toppleden – välgrusade serpentinkurvor där man till och med kan putta upp en barnvagn utan proble om man vill.

På väg uppför den snöfria pisten googlade vi faktiskt vad det är som gör ett fjäll till ett fjäll och konstaterade att Gränsjövålen som är fjället i Idre Fjäll är ett fjäll. Det är ett litet fjäll men ett perfekt fjäll för äventyr både vinter och sommar. Om vintern kan man åka skidor i fyra vädersträck och det finns åkning för alla. Om sommaren kan man cykla, springa, vandra och förstås – knata upp på fjället för att äta kvällsmat.

Vi kom upp och slog oss ned i lä med magisk utsikt, åttahundranittioen meter över havet. Helga och jag packade upp mat och Lovis drog igång med sina projekt. Vet ni hur många stenar en tvååring kan plocka och kasta på en kväll? Jag vet inte heller men det är väldigt många och det är fint att nöjena är så enkla.

Mammahjärtat pickade lyckligt och tacksamt – tänk att få vara på en plats där det är plättlätt att spontant sticka upp på en topp och äta kvällsmat med sin tvååring och tvååringens moster. Tack livet.